Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Intra et extra muros, några betraktelser öfver kulturens offerväsen, af Antecaptivus. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
gällnings- ocli afskräckningsteorierna förbundna
straffmedlen; man söker i användning af ensamhetsfängelset
åstadkomma både den kännbara tukt, med hvilken straffet alltid
bör vara förenadt, och det aflägsnande af dåliga inflytelser,
förutan hvilket den fallnes återupprättelse, mänskligt att
döma, omöjliggöres och hans människorätt kränkes. I olika
länder har man i olika mån utsträckt användningen af detta
straff. Men öfverallt, där det i sagda syfte anlitas,
vitsordar det vår tidsålders ädla sträfvan att ej mindre, med
erkännande af mänsklighetens gemensamma blodsband,
räcka brodershanden till de förvillade och fallna, än äfven
hos dessa söka utveckla det drag, i kraft af hvilket äfven
de äga instämma i det visserligen lyftande men ock djupt
ansvarsfulla: Ty vi äro ock Guds släkte!“
Detta uttalande, som återfinnes i ett för den svenska
fångvårdens historiska utveckling mycket upplysande arbete,*
är i hög grad betecknande för denna fångvårds nuvarande
skede. Det är genom ensamhetsfängelset, som det nutida
straffsystemet räcker ut brodershanden, och den straffade
har vid tanken på gångna tiders fängelseförhållanden all
anledning att därför vara tacksam; men det beklagliga är,
att brodershandens räckvidd näppeligen sträcker sig utom
fängelsets murar, liksom dess handslag därinom stundom
äro väl mycket behandskade.
Då fängelsets portar öppnas och fången åter träder ut
i lifvet, är eller åtminstone kan han vara en väsentligen
olika person än vid inträdet. Hela hans yttre ställning är
i de flesta fall så genomgripande förändrad, att ett alldeles
nytt lif kan börja, om han därför genom egen eftertanke
och straffets verkan förvärfvat förutsättningar och medel,
och hans inre tillstånd kan genom enahanda krafter
betrygga detta lifs lyckliga gestaltande. Han kan genom att
tillbakavisa det honom bjudna fromleriet eller genom att
taga vara på dess negativa lärdomar hafva vunnit en
andens frihet, som ger honom kraft och mod att tänka ärligt
och vara sann mot sig själf och andra. Han har i
fängelset lärt inse sanningen af. satsen labor omnia vincet —
arbetet besegrar allt — och däri funnit den bästa hjälparen
för sitt framtida lif, om ock hans tro på dess riktighet
mången gång skall sättas på hårda prof. Han har äfven
fått lära, att det går för sig att lefva d. v. s. nära sig på
oändligt litet här i världen, hvilket kan blifva honom till stor
nytta, ty hans kommande förhållanden skola kanske ofta
nog bjuda honom ett hårdare bröd än fängelsets, en svagare
* Sveriges fängelser och fångvård från äldre tider till våra dagar.
Ett bidrag till svensk kulturhistoria af S. Wieselgren, Sthlm. 1895.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
