Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - På redaktionens bord - Nordlindh, anmäld af F. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
medel. Hans personer bära de stolta namnen Heribert,
Helmer, Melker, de ljufva Astri, Leila, Ulinda och Mirja, det
enda stället, som omtalas, är den sköna Soldalen. Och det
är, som om man på all denna honung finge en härsken
fläskbit i halsen, då man plötsligt påträffar ett så fatalt prosaiskt
namn som Per. Och dessa personer äro ingalunda klädda
i kavaj, byxor och puffärmar, — tycker någon det! — utan
i mjuka dräkter, som flyta kring lemmarna, i mantlar. Och
för att riktigt åskådliggöra och väcka intryck af ungdom har
författaren gerna bredt en viss grönhet öfver det hela.
Mir-jas dägliga kropp är svept i en grön mantel, trollen hafva
förstås grönt hår, och t. o. m. Leilas ögon äro gröna. Ack
ja, »Haabet er lysegrönt — trommelom — lom — —».
Vi vilja icke förneka de bättre sidor och de goda
ansatser till verklig talang, som det lilla debutarbetet uppenbarar.
Hit räkna vi de många, merendels mycket väl funna bilderna
— ehuru vi ej kunna undgå att igenhänna flera af dem från
andra författare. Hit räkna vi ock t. ex. teckningen af staden
i sommarhettan, af stormen, som jagar ned från fjellen m. fl.
prof, som alla visa, att hr Hans Magnus Nordlindh eger
ganska stora förutsättningar för att efter några år återkomma
med något annat och bättre. Men den unge mannen har
gjort oklokt i att ha så brådt med att framträda för
publiken och kritiken. Vi höra icke till dem, som lasta en ung
författares energi och själfkänsla, men hr Hans Magnus
Nordlindh skulle ha gjort sig själf den största tjänsten, om han
betraktat dessa stämningsstycken såsom goda stilöfningar
och i tysthet arbetat ännu några år på sin utbildning, tills
hans själslif hunnit få ett rikare innehåll och han vunnit
fastare mark under fotterna, sedan han kommit öfver de
intetsägande stämningarnas gungfly. I så fall äro vi öfvertygade,
att hans diktkonst skulle ha skjutit vida vackrare blom än
dessa tomma och ljusgröna vattenskott.
Den litterära chefen för den firma, som förlagt »Steg i
snön», har i sin uppsats om den stackars Pelle Molin skrifvit
mycket vackert om nödvändigheten att hjälpa fram unga
författare, innan de gå under, och det är väl i god afsigt som
han denna gång skyndat att publicera dessa förstlingsforsök.
Men vi tro, att han bättre befrämjat hr Hans Magnus
Nord-lindhs bästa genom att råda honom att lägga dessa fyra
stycken till sina öfriga handlingar och att komma igen, när
han hunnit realisera de goda anlag, hvartill det nu utgifna
debutarbetet endast uppvisar förutsättningarna.
Uppsala. F. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
