Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Disraeli, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
deras arbetstid, skaffar dem goda bostäder, trädgårdar, bad,
skolor, läsesalar och kyrkor samt genom sångföreningar,
lekar, fester och danstillställningar äfven sörjer för deras
förströelse. Många arbetare komma till och med genom
understöd från sina herrar i besittning af egna boningshus,
trädgårdar och små egendomar. Och denna filantropi
finner sin jordiska lön i arbetarnes driftighet och villighet,
hvarför Disraelis mönsterfabrikant förklarar, att denna
kapitalplacering äfven ur vinstsynpunkt sedt vore en af de
fördelaktigaste han någonsin gjort. Att utbreda dylika
tillstånd är torypartiets uppgift. Så snart detta blir klart
för partiet, skall dess lyckliga stjärna åter uppgå och
“toryismen skall på nytt stiga ur den graf, öfver hvilken
Bolingbroke utgöt sina sista tårar, och skall återgifva
kronan dess fasthet, borgaren hans frihet samt förkunna, att
makten har blott en enda plikt: att trygga folkets sociala
välfärd" (“Sybil").
Men de, som skola bringa denna partiets inre
förvandling till stånd, äro de unge, aristokratiske politikerna, hvilka
befria konungadömet ur den whigska oligarkiens klor* och
tillvarataga proletariatets intressen. Den “unga
generatio-nen“ tillägnar han därför sina romaner och den
apostroferar han slutligen sålunda:
“Att vi på nytt måtte se England i besittning af en
fri monarki och det engelska folket lyckligt, är min
ständiga bön; att dessa stora resultat endast kunna
åstadkommas genom impuls från vår ungdom, är min öfvertygelse.
Framtidens anspråk representeras genom de lidande
millionerna, och en nations ynglingar äro eftervärldens
administratörer “ (“Sybil").
Appellen till ungdomen var faktiskt af tändande
verkan. Ett antal ungdomliga medlemmar af högadeln, hvilka
nyligen kommit från högskolan och voro fullständigt gripna
af tidens romantiska anda, sammanslöt sig till
“Ung-Eng-land“, hvilket ärade Disraeli såsom sin herre och mästare.
Hvad som dref de unga kavaljererna i hans armar, var det
lifliga missnöjet med nationens modärna industriella
utveckling, åt hvilket en af dem, lord John Manners, gaf följande
naiva uttryck:
»Låt handel, rikdom, rätt och vetande dö ut,
men låt vår gamla adel aldrig se sitt slut.»
Detta hade blott till följd, att motståndarne hånfullt
betecknade den nya partigrupperingen såsom “en klick
unga gentlemen i hvit väst, hvilka skrifva dåliga verser“.
Gruppen “Ung-England“ mäktade för öfrigt icke
ut-öfva något varaktigt inflytande på fosterlandets öden och
sönderföll redan efter få år. Då inträffade en. händelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
