Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. VI—VII - VI. Johans fortsatta underhandlingar med Kurian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508
ningar uttryckligen förklarat sig önska, att presterna vore
ogifta. Det höfdes ju ock, att de som skola sköta de
gudomliga mysterierna, borde äga den största kyskhet,
hvilket också på sin tid var fallet med det gamla
testamentets prästadöme. Hans Maj:t framhåller i sina
framställningar svårigheten, att, om celibatet infördes, erhålla
dugliga präster, men huru mycket större skulle icke
svårigheten blifva, om några vore gifta andra ogifta? Emellertid
skulle icke präster fattas, som voro kunniga i svenska språket,
enär dels de som redan inkommit inom få månader skulle
lära sig Svenska, dels flera svenskar skulle ägna sig åt det
prästerliga kallet enligt katolsk sed, så framt de ej afhöllès
af fruktan och hotelser.
Påfven kunde ej föreställa sig, att konungen, som,
efter hvad det vore bekant, bemödade sig om kyskhet i
själfva äktenskapet, hölle för lämpligt, att de, som behandla
Christum, dagligen från köttsliga omfamningar skulle
nalkas andliga offer samt lefvande och höga mysterier.
Den af Konungen gjorda anmärkning, att, om prästerne
saknade hustrur, många synder komme att bedrifvas,
besvarades dels med erinran, att det ej just vore vanligt att
köttets lustar botades genom lättheten till njutningen; och
dels med erinran om de många dråp, som af de kätterske
prästerne blifvit begångna just i den afsikt att erhålla
andras hustrur. Låtom oss, säges det i brefvet, taga i
betraktande de gifte prästernes hus, uppfylda som de äro af en
stor hop tjänarinnor och andra kvinnor, ett af det Lutherska
kätteriet infördt ondt af den beskaffenhet, att det hvarken
kan mbtvägas af Gudstjänst eller sakrament eller goda
gärningar. Det behöfdes ej att påpeka, hvilken smuts
som kan utgå från sådana kvinnohus. Om för att undvika
synd sådana eftergifter vore att söka, hvarför begär man
icke, att Gud själf skall lämna eftergift från det lagens
bud, hvarigenom han förbjuder otukt? På samma gång
insmyger sig bruket att hålla konkubiner och detta blir
slutligen hälgadt, såsom den nedrige skälmen Luther gjort,
då han sagt: Si negat mulier, veniat ancilla.“
Skrifvelsen framhåller vidare, att presternas giftermål
medgifves hvarken af evangelium eller apostlarne; att de
som först förkunnade evangelium i Sverige ej använde
detta sätt att grundlägga och befästa religionen, samt att
det i påfliga dekreter aldrig varit tillåtet eller ens ansetts
äga fast grund.
Hvad beträffar presternas giftermål inom grekiska
kyrkan så hade Svenskarne aldrig omfattat den grekiska
ritus; och Grekernes exempel borde ej ens ifrågasättas af
det folk, som hämtat sin tro från det heliga apostoliska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
