Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Johan III och den katolska reaktionen, af J. Kreüger. Andra afdelningen. VI—VII - VII. Possevinos andra besök i Sverige 1579 juni—1589
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5i4
vara annat än en uppfinning af Possevino för att hålla
underhandlingarne vid lif genom att, om förslaget bifölls
af påfven, framställa det för Johan, likasom Possevino ville
liålla Johan kvar vid underhandlingen genom löftet att
verka för de neapolitanska sakerna — giftermålet,
Sigis-munds med en österrikisk prinsessa — och de katolska
fur-starnes vänskap.
I Possevinos bref till påfven uppgifvas orsakerna till
de förändrade utsikterna för katolicismen i Sverige. Där
nämnes ej något om Johans personliga obenägenhet. Denna
var emellertid ganska stor. Ofvan är anfördt, huruledes, då
Johan inlät sig i underhandling med den katolska reaktionen,
sådant väsendtligen skedde i förhoppning att draga nytta
af dess förespeglade biträde till befrämjande af hans planer,
vare sig att de rörde henom mera personligen eller
väsendtligen afsåge hans rikes fördel, hvarjemte hans vilkor för
Sveriges öfvergång till katolicismen voro sådana, att man
af dem tydligen finner, att själfva saken ej låg honom på
hjärtat. Nu hade just vid den tid, därom fråga är,
Johans planer inträdt i en förändrad ställning.
Först och främst hade nämligen frågan om det
italienska arfvet kommit i annat skede genom den förlikning
som höll på att beredas med drottning Anna i Polen och
som i juli 1580 verkligen kom till stånd.
Vidare var Johan för tillfället ej just i behof af Kurians
bemedling i förhållandet till främmande makter. Med
Polen var striden om Livland hvilande. Den gemensamma
faran för Kyssland hade till och med tillvägabrakt ett
förbund emellan Sverige och Polen mot nämnda makt,
hvarigenom Johans ställning till Ivan väsendtligen förändrats.
I stället att Sverige 1576, då Johan inlät sig i
underhandling med påfven, hade förlorat nästan alla sina eröfringar
i såväl Livland som Estland utom Keval, hade de förenade
nu d. 21 oktober slagit ryssarne vid Wenden. Stefan hade
infallit i Hvita Kyssland och intagit Polozh samt belägrade
Pleskow. Ivan befann sig i yttersta betryck. Ännu hade
ej de stora framgångar, De la Gardie förskaffade Sverige,
inträffat men hufvudsakliga faran för Johan af Kysslands
makt, var öfvervunnen.
Möjligen var väl också Johan i någon mån påverkad,
däraf att Chytræus i en ny upplaga af Confessio
Augu-stana varnade honom för ytterligare nyhetsmakeri.
Epi-stolæ Chytriæi Johanni Kegi Sveciæ 24/s 1580 cit af Otto
Krabbe s. 332.
Att Johan icke var angelägen om fortsättning af
underhandlingen med påfven, ehuru han ej alldeles afvisade den,
framgår vidare icke allenast däraf att han noga höll på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
