- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 3. 1897 /
640

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - En andlig farsot, af Aug. Toll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

640

har ingen lust att resa härifrån. Hela mitt lif är koncentreradt här, det
vill naturligen säga, mitt inre lif, da jag är för gammal att hafva mycket
intresse för det yttre Jifvet. Ett försök borde göras att hemma tydliggöra
hvad som försiggår här. Här är spiritism intet att skratta åt. Förenta
Staternas elfva millioner spiritister hafva enligt senaste underrättelser
vuxit till aderton millioner, nära femtio procent, sedan skrifter till försvar
för spiritismen utkommit af män sådana som Alfred Wallace, Crookes,
Varley etc. Hela pressen har med ens börjat att tala. Försök till att
förlöjliga, förkasta eller kritisera blifva allt sällsyntare och sällsyntare.»

Korrespondensen med Aksåkoff kastar dessutom ett
sällsamt ljus öfver madame B:s karaktär och föregående
vandel. Det nästa bref hon afsände till Aksåkoff börjar
på följande sätt:

»Det är ej en vecka, sedan jag skref till Eder, och dock måste jag
redan bittert ångra det. I dag på morgonen besökte jag såsom alltid, då
jag är i staden, min enda vän, Andrew Jackson Davis, som är mycket ak- ,
tad af alla människor här; han har emottagit Edert franska bref, och
som han icke förstår detta språk väl, bad han mig läsa och öfversätta det.
I detta bref skrifver Ni: J’ai entendu parler de Madame Blavatsky par
un de ses parents, qui Fa dit un medium assez fort. Malheureusement ses
Communications ressentent de son moral, qui n’a pas été de plus sévères.
Hvad som än berättades om mig, så berättades blott sanning, i det
väsentliga, om ej i detalj. Blott Gud vet, hur jag lidit af mitt förflutna.
Det är uppenbarligen mitt öde att icke på jorden få förlåtelse. Detta
förflutna har, liksom förbannelsens märke på Kains panna, följt mig hela mitt
lif ocb följer mig äfven här i Amerika,»

Att madame B:s moral ej varit den strängaste anéydes
också af en engelsk författare mr Lillie, som i företalet
till en af honom utgifven bok med titel: “Madame
Blavatsky and her Theosophy“ säger att han så vidt möjligt ej
vill beröra hennes sexuella förhållanden.

Det var emellertid icke på amerikansk botten madame
B. första gången svärmat för spiritismen. Redan i Kairo
1871 hade hon grundat ett spiritistiskt sällskap, hvars
verksamhet dock icke blef långvarig. Karakteristiskt för
madame B:s spiritistiska period såväl i Egypten som
Amerika är, att beskyllningar för bedrägeri och falska
manifestationer redan då började riktas mot henne och 1 många
fall visade sig vara grundade. Hennes omgifning i Kairo
är heller icke egnad att ingifva förtroende. I ett af
hennes bref, hvarur Sinnet anför ett utdrag, heter det att hon
“i sin förtviflan omgifvit sig med amatörmedier, kvinliga
franska spiritister, till största delen tiggerskor och idel
äf-ventyrerskor, som följt den Lessepska hären af ingeniörer
och arbetare till Suezkanalen“. Bland dessa befann sig
äfven den bekanta madame Coulomb, som längre fram blef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1897/0644.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free