Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - En andlig farsot, af Aug. Toll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
hon hade å sin sida utfäst sig att under denna tid bestämdt
ofvertyga honom om mahatmernas tillvaro. Madame B.
skref under denna tid flera bref till Solovyofl, af hvilka
ett bär öfverskriften: “Min bekännelse^ och innehåller i
oförvägna, ofta med brutal kraft formade vändningar
histo.-rien om själsstrider så våldsamma, lidelser så förtärande,
att man häpnar däröfver. Det bär spår af att vara
ned-skrifvet raskt och under inflytande af hastigt växlande
stämningar, ty motsägelser saknas icke. Slutklämmen är den,
att madame nu beslutat sig för att skrifva sin egen
biografi och därvid offentliggöra hela sanningen. “Jag skall
intet dölja“, säger hon. “Det skall bli en saturnalie af
människosläktets moraliska ruttenhet, denna min bekännelse,
en värdig epilog på mitt stormiga lif. Och det kommer
att blifva en skatt lika väl för vetenskapen som för
skandalen: och alltsammans är jag, jag (understruket två
gånger); jag skall visa mig själf i en värklighet (understruket
två gånger), som skall krossa många, och som skall ljuda
genom hela världen. Låt de psykiske gentlemännen och
hvem som vill börja på med en ny undersökning ! Mohini
och allt det öfriga, äfven Indien, äro döda för mig. Jag
törstar blott efter en sak, att världen må lära känna
verkligheten, hela sanningen och lära lexan. Och sedan döden
ljufvast af allt.
H. P. Blavatsky.
Det är en egendomlig, söndersliten, men i viss mån
storslagen personlighet, som träder oss till mötes i madame
B. Förf, har otvifvelaktigt rätt, då han betecknar
maktlystnad såsom den inre driffjedern till hennes handlingar.
Att härska öfver människosjälar, se där hvad hon innerst
åtrådde, och att tillfredsställa denna passion var för henne
lika nödvändigt som för den fysiska människan att andas.
Obesvärad af alla hänsyn bröt hon väg för sin hersklystnad,
där detta bekvämligast lät sig göra, och liksom alla stora
människokufvare lade hon därvid i dagen en kännedom om
sitt folk, som sällan missledde henne. Ett drag i hennes
karaktär skorrar skenbarligen emot de öfriga. På samma
gång som hennes förstånd och skarpsinne äro obestridliga,
är det nämligen lika visst, att hon ofta i sina bref och
yttranden röjde en förvånande oförsiktighet och brist på
konsekvens. I detta är det icke blott hennes våldsamma
lynne som gör sig gällande, det är kvinnan och den
impulsiva ryska kvinnan som här framträder. Bitterhet och
vrede i det ena ögonblicket, förödmjukelse och känslan af
öfvergifvenhet i det andra komma hennes hjerta att svalla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
