Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Detlev von Liliencron, af H. Vilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Ofta, måhända för ofta skär den dystra bitterheten
öfver att vara fattig och ickè erkänd igenom i hans
diktning. Dichterlos in Kamschatka*, Das Wundertier.
Der Bratwagen behandla alla den fattigdom, hvari
Tyskland låter sina skalder förtvifla. Som ett jämmerrop
klingar den i Der Mäcen influtna poetens dagbok. “Att
hungra är icke det värsta, det har jag alltid kunnat.
Jag vet att annat icke är möjligt i Tyskland, att det
gått många andra på samma sätt. Men-illa var det, att
mina verktyg fingo utmätas; mina uppslagsböcker, mina
lexika. En skomakare, en skräddare — det är som om
skalderna i Tyskland icke räknades för människor —
har af lagen tillåtelse att behålla de verktyg, som äro
erforderliga för hans yrke.“ Och sedan en djupt sorglig
skildring af den afton, då hans första stycke uppfördes,
och han själf lånte tre mark för att berusa sig. “Mitt
stycke uppfördes i en fjärran stad, mitt stycke som jag
skrifvit med hänförelse. Dess författare, illafaren, sjuk
och svulten, våt och frusen söp, söp, söp, tills han
under bordet stöp.“ Den sorgliga episoden bär som så
mycket af v. Liliencrons diktning ett nästan öfverstarkt
intryck af att vara själfupplefvad.
Han är redan en till åren åldrad man. I sin korta
själfbiografi (Gesellschaft) meddelar han, att han är född
i Kiel år 1844.
“Från min barndom ville jag bli soldat. Som
schles-wig-holsteinare var det icke möjligt att gå in i danska
hären. Jag gick därför till Preussen. Under min aktiva
soldattjenst hade jag den turen att mycket flyttas
omkring. Jag besökte sju provinser och sjutton garnisoner.
Därigenom lärde jag känna land och folk –––––-Först
då jag var några och trettio år gammal, skref jag af en
slump min första dikt“, tillägger han.
Han bor ännu kvar i sitt älskade hemland Holstein,
men icke ute i Ditmarschens fagra natur som han så
ofta beskrifvit, utan i Altona; i ett litet hus från
dansktiden, lågt till taket, nära till väggarna, med små
mång-rutade fönster, sådana man ännu ser dem i Köpenhamns
* Anm. Af Liliencrons lyrik föreligga trenne band. l:o) Kampf
und Spiele; 2:o) Kampfe und Ziele, hvilka tillsammans innehålla
samtliga dikter ur hans första bok Adjutanten ritte samt ur de därpå
följande Gedichte och Haidegänger, hvilka ej mera uppläggas. 3:o) Neue
Gedichte Af hans prosaarbeten må nämnas Breide Hummelsbüttel,
roman, Ein Sommerschtacht. Unter flatternden Fahnen m. fl.
novellsamlingar. Der Mäcen, Poggfred, ein kunterbuntes Epos in zwötf Cantussen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
