Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Detlev von Liliencron, af H. Vilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
made fjädrar, och solen strålande rinner upp. Då
öppnar den lilla comtessen sina blåa ögon, och visan slutar
skälmaktigt:
“Wir fuhren rasch nach Gretna Green
Ich lind die kleine Comtesse.“
I den stora diktcykeln der Haidegänger skildras
däremot en långt starkare kärlek till den svarta
Haide-hanne.
uDu bist die Natur, dein Geruch ist der Erden,
wie sollt ich da nicht glücklich werden,
Du bist gesund, die Welt draussen ist kränk,
Dessen lieb’ ich dich, hab Dank.“
Ett särskildt utmärkande drag för v. Liliencrons
hela kärlekslyrik är, att. han alltid förblir den ridderlige
mannen — han finner aldrig ett brutalt uttryck, aldrig
en indecent gest, ehuru han såsom andra de stora
kulturländernas författare behandlar kärleksförhållanden
med en öppenhet, som ej är tänkbar i Sverige. Hans
natur är så manligt öm och sund, att det att älska en
kvinna är detsamma som att vörda henne och vara henne
tacksam. Jag tror att de kvinnor han älskat och lemnat
förlåta honom just för den fina ömhetens skull.
Der schöne Glo ekenschlag, Verstossen Sommertag ge
vemodiga bilder af en lycka, som varit och flytt, och
alla ha samma minnesgoda Idang som sista versen af
Sommertag.
Och om jag på färden för lifvèts ström
en aftonstund på årorna hvilar
och låter mig glida; det gångnas dröm,
dess fröjd, dess sorg genom minnet ilar,
då minner mig och mitt hjärtas slag
om denna härliga sommardag.
Näst kärlekslyriken intager balladdiktningen ett stort
rum i v. Liliencrons poesi. Med passionerad kärlek fäst
vid Ditmarschen och dess egendomliga natur med
kanaler och vallar för att stäfja vattnets framfart utifrån och
underifrån, har han ifrigt fördjupat sig i dess historia,
dess strider för sin själfständighet och folkets ingrodda
hat till Danmarks slappa monarker. — Det är en annan
syn man’ får på schleswig-holsteinska frågan, när man
hör en holsteinare tala därom, än när den skärskådas
från dansk ståndpunkt. Från äldsta tider blickar
skaldens öga framåt öfver år och händelser, och folktonen
är öfverallt beundransvärdt väl bibehållen. Som ett
exempel må anföras den korta JVer weiss wo (från slaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
