Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Detlev von Liliencron, af H. Vilhelmsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid Kolin d. 18 juni 1757), äfven ett bevis på att det
ej är endast Ditmarschen, som sysselsätter honom.
Auf Blut und Leichén, Schutt und Qualm,
Auf rosszerstampften Sommerhalm
Die Sonne schien.
Es sank die Nacht. Die Schlacht ist aus,
Und mancher kehrte nicht nach Haus
Einst von Kolin.
Ein Junker auch, ein Knabe noch,
Der heut’ das er ste Pulver roch,
Er musste dahin.
Wie höch er auch die Fahne schwang.
Der Tod in seinen Arm ihn zwang.
Er musste dahin.
Ihm nahe lag ein frommes Buch,
Das stets der Junker bei sich trug,
Am Degenknauf.
Ein Grenadier von Bevern fand
Den kleinen, erdbeschmutzten Band
Und hob ihn auf
Und brachte heim mit schnellem Fuss
Dem Väter diesen letzten Gruss.
Der klang nicht fröh.
Dann schrieb hinein die Zitterhand:
“Kolin. Mein Sohn verscharrt im Sand.
Wer veiss wo.“
Und der gesungen dieses Lied.
Und der es liest, im Leben zieht
Noch frisch und fröh.
Doch einst bin ich und bist auch du,
Verscharrt im Sand’, zur eungen Buh,
Wer weiss wo.
Anm. För dem som icke äro tyskan fullt mäktiga
meddelas här en öfversättning, hvilken såsom
annorstädes, där öfversatta vers förekomma, blott afser att ge
en aning om originalets skönhet.
På blod och lik. på damm och kvalm, — På söndertrampadt
gräs och halm, Gick solen ned. — Då natten sjönk, var kampen
all — Och mången gjort sitt sista fall — På Kolins hed’
En junker ock fick där sitt slut, — Som första gången luktat
krut — Var gosse än. — Hur högt han svängde fanans stång — Af
dödens hand han led dock tvång — Och fällde den.
En bönbok föll, en skänk af far, — Som ständigt junkern med
sig bai Vid, värjans knopp. — En grenadier från Bevern såg
—-Hvar boken, fläckad, smutsig låg, — Och tog den opp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
