Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - »Kungen har sagt det», ödes- och nemesistragedi ur våra dagars teaterhistoria med både prolog och epilog och åtskilliga tablåer, referat af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
gångar. Löftesbrottet kan måhända ses från mer än en
sida, och i alla händelser må icke för denna omständighet
af ett så gammalt datum glömmas det åtskilliga år
färskare sättet, hvarpå teatern vreds ur händerna på hrr
Josephson och Holmqvist och förvandlades till en af de
många domänerna, som besittas af de mäktige herrar,
hvilka nu till sina öfriga utmärkta egenskaper lagt äfven
den att vara oegennyttiga konstvänner och offervilliga
mecenater.
I sammanhang med att minnet häraf något färskas
upp, må ock icke försummas att kring en annan
konstväns änne vira en liten krans för utmärkta egenskaper.
Det är den nuvarande operachefen kammarherre Axel
Burén och särskildt må han hyllas för det vackra
sätt, hvarpå han i hvad på honom kunnat ankomma
visat sig uppskatta ett mångårigt sträfvande äfven till
den konsts och konstinstitutions gagn, som ha äran och
nytta att stå under hr kammarherrens protektion.
Därvid förverkligas ju endast en förut uttalad afsikt (se
h. 2 1897 i artikeln “Operastridens tidnings- och
teater-interiörer“). Det . är ju anledning att förmoda hr
kammarherren, som är en from och godhjärtad man, skall
känna sig i sitf hjärta mycket tacksam för en sådan
påstötning, enär han därigenom bör före afflyttningen
från de nuvarande pperalokalerna eller åtminstone innan
det triumfatoriska intåget som operachef i de
“fosterländska . sånggudinnornas" genom Gottes Segen bei —
den eller den banken upptimrade nya tempel bli i tillfälle
att göra upp en skuld af öfvervägande moralisk natur.
Det har varit ett par saker som rätt verksamt
bidragit till hr Ludvig Josephsons motgångar här i
världen. Den ena har varit hans vana att säga ut sin
mening oförbehållsamt, ja mycket oförbehållsamt,, och den
därmed parade oförmågan att lisma och sockra in sina
ord. Den andra har varit hans godtrogenhet gent emot
halt och instälisamt tal och fagra löften, hvilken
egenskap är rätt förunderlig hos en gammal man, hvilken
lefvat hela sitt lif i teatervärlden, där falskhet och
intriger icke just äro så. sällan förekommande. Den förra
egenskapen förvärfvade honom många inflytelserika
fiender och afundsmän, hvilka aldrig glömma de bittra sår,
deras egenkärlek mottagit. Den senare egenskapen
förledde honom att t. ex. när hr Hjertstedt blifvit något
hårdhändt afförd från Dram. teatern upptaga denne vid
den teaterassociation, han bildat hösten 1888, och senare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
