Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - »Kungen har sagt det», ödes- och nemesistragedi ur våra dagars teaterhistoria med både prolog och epilog och åtskilliga tablåer, referat af Gasparone
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
fall ingen anledning att frångå den uppfattning jag 1888
uttalade följande ord:
Jag är nämligen för min del öfvertygad om att det egna intresset
skall lära ett dylikt (d. v. s. af staten och kommunen understödt och
öfvervakadt) konsortium, att det för sin egen kassa och anseende icke
har råd att göra sig skyldigt till lika stora och lika många dumheter,
som det nuvarande systemet ogeneradt och utan egen risk gång på
gång hegår såväl i ekonomiskt som konstnärligt hänseende. I fråga
om ekonomien säger detta sig själft, och i fråga om det andra tror
jag att hos publiken ännu finnes kvar så mycket verkligt konstintresse,
att en teaterdirektör, som tillika är praktisk och klok och har
förlags-kapital, snart skulle komma underfund med att en god repertoar,
förtjänstfullt utförd äfven vore ekonomiskt lönande. (Obs. utmärkta
exempel i svenska teaterhistorien.)»
Härtill skulle jag vilja från senare tider lägga det,
att jag icke tror att direktör Albert Ranft behöft
ekonomiskt ångra upptagandet af Lycko-Per, Mäster-Olof
m. fl., men väl däremot sina turnéer å la band äfven
hvad repertoar beträffar, sin “Dansösen“ m. fl.
Ekonomiskt behöfde icke denna bolagsaffär bli
dålig, om den ledes med kraft, klokhet och insikt; det
är verkligen hvarken i och för sig eller i jämförelse med
de utländska teatrarnes subventioner, små belopp,
hvarmed affären understödes.
Som undantagslagstiftning eller behöflig preventiv
lagstiftning vis-å-vis vissa direktörer kunna somliga
bestämmelser om bolagsstyrelsens beslutande makt vara
plausibla; eljest och om det sitter som verkställande
direktör en person som är karl för sin hatt och förstår
sin sak, ja då äro de vådligt barocka och absurda; att
vara teaterchef med sådan kringskuren makt och med
sådana tillfällen för fyra andra att blanda sig i allt
möjligt, det är något som icke kan stärka chefens auktoritet
eller göra hans kinkiga befattning behagligare och lättare.
* * *
Vid teatrar förekomma många kuriösa ting som
vanliga människors filosofi icke drömt om, men det
kuriösaste af allt kuriöst tyckes ändå vara hvad man kanske
kunde benämna periodiciteten i teatrars, teaterpubliks
och teaterpersonals eldfarlighet. Vissa långa tider tyckas
både teaterhus och människorna, som besöka dem, vara
liksom af asbest och bestrukna med ett tjockt lager
eldfärg, för att så en vacker dag ett tu tre af vederbörande
upptäckas vara icke en bit bättre än det lättantändligaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
