Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Barndomsväninnan, af Gyp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
281
bine, som gjorde alla sådana småsysslor. Det roade
henne. Hon sprang med kopparne bräddfulla utan
att någonsin spilla en droppe. Hon strök eld på
tändstickorna, spelade några valstakter, hvisslade en
melodi, gjorde en kortkonst, tog några danssteg, skötte
om brasan och bragte lif och rörelse i den stora
salongen.
Under denna långa, tysta kväll, som emellertid
var ükadan som alla andra kvällar innan Sabine
kommit, kunde icke de Jurieu afhålla sig från denna
reflexion :
— Det är underligt ändå, hvad den där lilla
fröken pryder bra en salong.
— Vid tiotiden återkom fröken de Fronsac.
— Hon hade haft gräsligt tråkigt hos sin tant
hela dagen. Men slutligen hade hon ändå fått litet
muntrare. En herre hade gått efter henne.
Fru de Breuze frågade förskräckt:
— Hur då? Gått efter?
— Jo, tant hade ett ärende till en gammal
väninna, som bor vid Champs-Elysées och hon skickade
mig dit.
— Alldeles ensam? . . .
— Ja!.. . Hon tyckte, att när man som jag
antagligen förblir ogift, får man finna sig i att göra
saker, som andra inte göra . . . och därför skickade
hon mig till den gamla damen . . .
— I den där toaletten? . . .
Fru de Breuze pekade på fröken de Fronsacs
svarta sidenklädning, som var öfverströdd med
kolossala fantasiprydnader i alla möjliga färger.
— Ja visst! Det var alldeles bredvid! Men ändå
så var det en herre, som kom efter mig . . . det var
inte den första ... en mycket fm herre! Han sade
mig en hel mängd saker, som jag inte hörde riktigt
. . . och ville bjuda mig på middag alldeles i
närheten . .. hos Laurent .. . Det gjorde ingenting. Det är
ändå roligt att de gå efter en så där! . . .
— Nå, hvad svarade du herrn?
— Ingenting i början . . . men slutligen sade jag
åt honom, att för att få äta middag med mig, måste
man gifta sig med mig . . . för jag var en ung dam
ur societeten .. . och då han inte tycktes tro mig,
sade jag honom mitt namn . . .
— Är du galen! ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
