Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
torde förfarit något lättvindigt, när du lade tillsammans
dina fakta, naturforskningens och historiens rön.
Faktorernas ordning kan stundom vara likgiltig, men fordrar
man ett rätt facit, får ingen faktor utelämnas eller till
sin betydelse underskattas. Eller hur, Edisons
lärjunge? -
Med din anmärkning, om svårigheten att fatta vår
skapelsehistoria lämnar jag kritiken och träder inom
skranket som försvarare. Men försvarare af hvad? Af
förnuftsstridigheter ? Af amsagor? Det. har jag
knappast lust till och behöfver det lyckligtvis ej häller. Din
framställning något å la Ingersoll lider af samma fel
som hans, dels ett processande om det som icke är
in-stämdt, dels ett oförklarligt förbiseende af den tid och
den allmänna bildningsståndpunkt för hvilken genesis
är skrifven. Skulle du själf för årtusenden tillbaka i
tiden hafva velat bjuda ett folk en sanning på det
nuvarande vesterlandets språk och i dess vetenskapliga
former — om det varit möjligt? Ingen hade begripit
en bokstaf eller ägnat en tanke åt dig. Men nu, då det
gått naturligt och organiskt till, är både formen och
innehållet bevaradt genom oräkneliga släktled. Hvarje
sak, hvarje skrift skall ses i ljuset af sin tid och mätas
med sin tids måttstock; den rätten erkännes af alla,
hvarför icke då äfven låta den gälla det mänskliga
omhöljet för sanningar, mäktiga att uppbära den ena
kulturperioden efter den andra? Jag kräfver äfven i denna
fråga endast enkel rättvisa, blick för utvecklingens lag
(från gryning till middagsljus) och rätlinig tankegång. —
— “Af intet blir intet“. Ja, det är oemotsägligt
och underskrifves obetingadt. Skapelsen af intet är ett
populärt uttryckssätt på grund såväl af språkets
ofullkomlighet som vår oförmåga att fatta en tillvaro fallande
utom denna sinnevärlds former. Det skriftord, på
hvilket detta uttryck hvilar, lyder: världen har blifvit
fullbordad genom Guds ord, så att det man ser icke har
tillkommit af det som synes. Härifrån och till det rena
intet är och förblir ett oöfverstigligt svalg. Uttrycket
i denna skriftdel pekar åt samma håll som ordet “skapa“
i bibelns första rad. Skapa är icke att trolla, det är att
låta den bild, den tanke, det lif, den idé som redan är
till inom den skapande själf framträda i en i det yttre
förnimbar form. Skulle jag säga att så hafva Phidias
marmorunder, Rafaels madonnor, Shakespear’s dramer
tagit gestalt, jämför jag det oändligt lilla med det
oänd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
