- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
427

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Brefväxling mellan en modärn fritänkare och en präst i svenska statskyrkan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

427

ligt stora och liknelsen haltar som all annan men är en
antydan om, hvad man kan vänta sig af en fullkomlig
konstnär med absoluta maktmedel. De fleste som
stannat på väg mot skapelsens mystère hafva fastnat som i
ett fågellim i föreställningen om “den tnnga materien“
som en oförsonlig motsats till skapandets: varde! Det
skrifs på vår snäft begränsade kunskapsförmågas konto;
ty hvem kan säga hvad materie är. Hvem har sett,
känt eller vägt den enkla materien, urstoffet till alla
enskilda föremål? Ingen har ännu ens lyckats
framkomma med en giltig formaldefinition på densamma. Medge
att liksom nordpolen är blott ett geografiskt begrepp,
så är materien hittills endast en vetenskaplig term, ett
tekniskt uttryck betecknande något som man icke vet
hvad det är men tror vara substansen i allt. Och du
kan visserligen ej åstadkomma en elektrisk stöt utan
ämnes-förbrukning, emedan en sådan stöt just är ett
ämnesom-sättningsfenomen, men du kan låta en osynlig, ovägbar
kraft blifva både synlig och förnimbar genom sina
verkningar. Hvad hindrar då att tänka sig varelser med
äfven i denna riktning vida större makt än en jordisk
lyktändare? Hälsa den bullersamme Ingersoll det, han
som envisas att med sin begränsade uppfattning
dekretera, hvad som kan vara möjligt eller icke — därest det
ej skulle vara sant, hvad jag sett uppgifvas i den svenska
prässen, att han öfvergått till de positive, jag menar
be-kännarne af tron. —

* *

*



Huru skall jag nu göra min uppmarsch mot alla
dina öfriga anfallskolonner ? Det artar sig att blifva
vidlyftigt och mitt bref kan trötta dig. Jag inskränker
mig till att veckla ut fanan, få vi se huru den ter sig
afdammad och i friluft. Döm däraf om dess bild är så
oresonligt förnuftsstridig som du antar. Betrakta de
gamla dukar som burits fram öfver seklernas stridsfält;
dess ränning heter: evighet, dess inslag: tid. Tecknen
på densamma kunna tolkas ungefär så:

Det ursprungliga är icke döden utan lifvet. Detta
lif är fullkomligt i alla riktningar. En af de otaliga
lifsyttringarna är denna vår värld. Det är denna ocean
af lifsfullhet vi kalla Gud, en af dess återspeglingar är
människan. Skapad af, förkroppsligad i jordens stoft
(en i sinnevärlden framträdande, guds eviga lifstanke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0435.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free