Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kriminalantropologien och dess senaste utveckling, af Hans Kurella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
vetenskaplig doktrin. Men denna argumentation är alltför
formel. Beviset att brott är en naturlig företeelse bör icke
utdeduceras ur analogien med vansinnet, utan ur
utvecklingen ur de mänskliga gemensamhetsformerna; hvad vi
kalla samhälle, är ju endast ett enstaka fall af det
mänskliga gemensamhetslifvet.
Därför äro Ferris nya undersökningar af stor vikt.
Sålunda visar han ur kriminalstatistiken, att en naturlig,
icke social faktor, rasen, betingar en enorm skilnad i
förekomsten af mord och dråp. Han söker uppvisa de
mest olika fall af dödande hos barbariska och naturfolk
som varande för dessa normala handlingar; därur drager
han i Lombrosos anda den slutsats, att förbrytarenaturer,
hvilka ju födas in i vår civiliserade värld som barbarer
eller vildar, lika instinktivt begå mord och dråp och
anse dem lika naturliga, som afrikanska eller polynesiska
vildar anse dem. Slutligen uppsöker han med
etnologiens tillhjälp mördarens eller dråparens fundamentala
egenskaper och rubricerar som sådana: impulsens
suveränitet, bristande påverkan af altruistiska känslor.
På det sätt, hvarpå Ferri utvecklar dessa tankar,
visar sig ett visst vacklande mellan tre befryndade men
dock verkligt olika uppfattningar. Enligt den ena är
homicidium en följd af kampen för tillvaron, den snabba
befolkningstillväxten för till bruket af fosterfördrifning,
barn- och föräldramord, kannibalism. Med
existenskampens mildrande aftager tendensen att döda. Först
försvinna dess mest motbjudande former; så t. ex.
försvinner hos kannibalerna den egentliga antropofagien; det
är endast förbrytare eller en fiendes hjärta, som
förtä-res. Sålunda uppstår småningom en kolossal skilnad
mellan den primitiva ocli den civiliserade människan;
och för att hos denna senare skall uppträda en tendens
att döda, måste djupt ingripande anomalier ha förändrat
hennes organisation.
Enligt den andra uppfattningen ligger en tendens
att döda sina likar djupt inne i människonaturen; den
utvecklar sig under en lång tid och den gynnas genom
framstegen i mordverktygens frambringande, därpå
inträder småningom under inflytande af den stigande
kulturen och samhällets differentiering en mildring i denna
tendens. “En sedlig eller rättslig obenägenhet mot
människors . dödande existerar icke hos vilda stammar eller
endast i sin första ansats, liksom hos djuren; den följer
liksom själslifvets öfriga sidor det mänskliga samhälls-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
