Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Kriminalantropologien och dess senaste utveckling, af Hans Kurella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såväl - till brott som till straff. Bland de många
intressanta undersökningsresultaten måste särskildt ett
framhållas. Hämdens öfvertagande först af den dödades
familj, därefter af hans stam kan öfverallt påvisas vara
en följd af fruktan för den förskräckliga hämden af den
dödades som allsmäktig ansedda gengångare; gränslös
fruktan för gengångare eller om man så vill, vördnad
för förfäderna är således ett af rättsordningens ursprung.
Så snart ur andevärlden frigjort sig tron på en
gudavärld, ansågs bestrafiningen från det allmännas sida vara
ett skyddmedel mot den gudomliga vreden öfver
ogärningsmannens strafflöshet. Den intima förbindelsen
mellan straffets ursprung och vidskepelsen visar sig äfven
däri att till de få handlingar, hvilka öfverallt först
framkallade en lidelsefull reaktion från det allmännas sida,
således till de första brotten i den offentliga rättens
bemärkelse, höra trolldom och blodskam, man väntar som
följd af en blodskam en demonisk, andevärlden
närstå-stående gräslighet.
Steinmetz har i sin bok till inledning förutskickat
en undersökning om hämd och grymhet, som tillika
måste betecknas som det mest framstående
kriminalpsykologiska arbete under de senaste åren vid sidan af den
parallel, som Ferrero uppdragit mellan förbrytarens och
naturfolkens själslif. Ferrero har i denna undersökning
fördjupat tanken, tanken att förbrytarenaturen är att
anse som en atavistisk företeelse. Lombroso nöjde sig
i början med den föreställning att förbrytarenaturer
moraliskt representera ett förhistoriskt halfdjuriskt skede,
liksom de fysiskt med sina anomalier representera
kva-ternärmänniskan, vilden och delvis apor. Ferrero finner,
att naturfolkens förherskande och allmänna egenskaper
äro impulsivitet och oförmåga af ihållande likformigt
arbete; han återfinner samma egenskaper och häileder
därur dessa naturers glidande in på förbrytarekarrieren;
därvid betonas växelverkan mellan själfbeherskning i
allmänhet och uthärdande vid metodiskt arbete, och
arbetet karakteriseras som den väsentligaste faktorn vid
det sociala urvalet. “Så länge människan var urtidens
impulsiva väsende, hade den moraliska utvecklingen inga
fasta underlag, först på basis af den vid metodiskt
arbete vanda människans fysiska jämvikt kunde den resa
sig liksom på en klippa". Jag har i en tidigare studie
betecknat ögonblickets suveränitet som ett af
förbrytare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
