Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Ghettons drömmare, af I. Zangvill. 1. Från en graf bland madrasser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
458
kunna uppfatta skämtet; — du ser helt bestört ut, lilla
Lucy, men jag tänker ibland som så att vanvördnaden
är störst hos dessa sliskiga människor, hvilka, under det
de prisa sin Guds makt och lofsjunga hans godhet,
alldeles glömma bort att uppfatta hans humor. Och likväl
ansers jag som ett kvickhufvud likaväl som en skald.
Om jag kunde stå upp, taga min säng och gå, skulle
jag förkunna en ny lära — läran om den störste af alla
humorister. Jag skulle sätta upp en ritual för det
löjliga. Tre gånger om dagen, då muezzin kallar från
börsens tinnar, skulle alla de troende skratta andäktigt
åt det sublima skämtet.
Huru storartadt! Hela universum skrattar! Vid
soluppgången, vid middagshöjden och vid solnedgången;
de, som icke skratta, skola straffas; de måste skratta,
om också på galen sida om munnen. Härligt! Som de
flesta människor inte ha sinne för det komiska, skola
de smälta katkesen om det humoristiska lika tanklöst
som de nu smälta den andliga. Jag kan se på dig, att
du kommer inte att skratta. Men hvarför kan inte jag
få utsmycka min Gud — såsom alla andra göra — med
den egenskap jag beundrar mest?“
Hon kände att det låg någon sanning i denna ursäkt.
Han gjorde narr, icke af Gud, men af den själfgode
mannen, tillhörande den allmänna religionen; för honom
var det endast ett slags intellektuel disputation och han
lät hela sin satiriska kvickhet flöda, glömsk af den heliga
nimbus, som omgaf begreppet religion i den öfriga
världens ögon. Till och med hans ryktbara beskrifning
öfver den döende Jehovah, eller hans insinuation att
kanske “dieser Parvenu des Himmels “ var förargad på
Israel för dennes påminnelse om hans forna mystiska
relationer — hvad var det annat än ett lifligt
instämmande i hvad de tyska lärde sade om utvecklingen af
Gudsbegreppet? Men hon kände tillika, att det skulle
varit ädlare att möta det grymma ödet utan att le, och
utan att skymfa det stora oändliga med ett vanmäktigt
skratt. Hon svarade emellertid endast:
“Ni pratar nonsens.“
“Jag pratar alltid nonsens med dig lilla Lucy, ty:
»My heart is wise and witty
And it bleeds within my breast.»
“Vill du höra mitt sista melodiska poem? Mitt
manuskript, Catherine, och sedan kan du gå och lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
