- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 4. 1898 /
511

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Ghettons drömmare, af I. Zangvill. 1. Från en graf bland madrasser (forts.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

Kahel von Varnhagen. Jag tillbrakte tre härliga dagar
med honom i Frankfurt. Då var han full af judiskt
skarpsinne och hade inte ännu förnedrat sig till att bli
endast en politiker. Han var en tapper mänsklighetens
förkämpe, men han hade intet sinne för konsten. Jag
kunde inte stå ut med den smutsiga pöbeln, som omgaf
honom och dess lukt af dålig tysk tobak och vulgära
tirader mot tyrannerna. Sista gången jag såg honom,
var han nästan döf, och lungsot hade förvandlat honom
till ett skelett. Han var klädd i en stor mjuk
morgonrock af siden och sade, att om en kejsare skakade hand
med honom, skulle han hugga af handen. Jag svarade,
att om en arbetare skakade min skulle jag tvätta den.
Så skildes vi, och sedan började han att utmåla mig
som en förrädare och en persifleur, hvilken predikade
monarki eller republik, allt efter som det föll sig.
Stackars Lo b Baruch! Kanske hade han-mera rätt än jag,
i sin tro att judarne skola försvinna bland jordens
nationer. Han var född samma år, som gamle
Mendels-sohn dog. Hvilken ironi! Men jag ångrar dessa
insinuationer mot m:me Strauss. Jag har strukit dem i den
nya upplagan, fastän, som du kanske vet, jag redan hade
tillfredsställt hennes mans rättskänsla, genom att låta
honom skjuta på mig, medan jag sköt i luften. Hvad
kan jag göra mer?“

“Jag är glad, att Ni tagit dem tillbaka“, sade hon rörd.

“Ja, jag har inte Napoleons tag, ser du. En smula
konventionelt samvete vidlåder mig.“

“Därför har jag heller aldrig kunnat förstå er
dyrkan för Napoleon."

“Där talar engelskan. Ni fariséer — ursäkta mig
— förstå er inte på stora män, ni och er Wellington!
Napoleon var inte af den lera hvaraf kungar göras, utan
af den marmor, hvaraf gudar modelleras. Napoleon
kastade inte endast en stråle af ljus in i Ghetton,
utan äfven in i mången annan feodalismens håla. Världen
behöfver jordbäfningar och häftiga åskväder för att inte
ruttna och förskämmas. Detta Paris behöfver en
gnisslande Gud, och i samma ögonblick som Frankrike ger
Tyskland någon förevändning, skall det bli säck och
aska, eller också är Israels profetiska anda utdöd.“

“Qui vivra verra!“ undslapp henne tanklöst, men
strax därefter rodnade hon plågsamt och skyndade sig
att tillägga: “Men huru kan ni dyrka Napoleon och
Moses i samma andetag ?“

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:09:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1898/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free