Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7—8 - Den moderna anarkismen, dess teori och dess taktik, af Georg Adler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
541
blir, om han uppfyller sin plikt, sin egen regering. Hvar
och en, som önskar något af en annan, bor alltså med
honom afsluta ett kontrakt för att genomföra det önskade.
Och liksom individerna, kunna naturligtvis äfven
associationer och menigheter i alla de fall, då de behöfva
andra, afsluta kontrakt. “Kontrakten böra ersätta lagen.
Ingen lag får voteras vare sig af en majoritet eller
enhälligt, hvarje medborgare, menighet eller kommun
ger sig själf sina lagar. “ Då det icke finns någon lag,
äro också regering och polis, domstolar och tribunal
öfverflödiga. I stället för de senare skola enkla skilj
e-nämder fungera.
Men hvarigenom garanteras under en sådan regim
uppfyllandet af alla ingångna förbindelser? Genom
rättvisan, svarar Proudhon. Ty den är för det intelligenta
fria väsen, som människor blifvit genom anarkien, högsta
orsaken till deras beslut.
Huru skall denna regim införas? Af den allmänna
rösträtten, för hvilken Proudhon — under egendomens
välde — endast hade benämningen “det offentliga
medvetandets strypande“ — väntade han intet. Han litade
på propagandans makt, som till sist på fredlig eller
våldsam väg måste föra till målet. “Hafva idéerna
uppstått, — menade han — så stå gatstenarne upp af sig
själfva, om icke regeringen varit förnuftig nog att icke
vänta på dem. Ar icke det fallet, så hjälper
alltsammans till intet. “
II.
Proudhons teori fann sina flesta anhängare i
Tyskland; här följde ock i omedelbar anslutning till hans
teori en* utbildning af den anarkistiska doktrien.
Upp-hofsmannen till denna utveckling var Moritz Hess (f.
1812, d. 1872), hvars litterära verksamhet infaller
företrädesvis på fyrtiotalet. Anarki — lärde Hess — vore
negationen af all regering både i det andliga och
sociala lifvet, alltså äfven statens och kyrkans — af
hvilken art den än må vara. Men man måste gå ett steg
längre än Proudhon och erkänna, att “den verkliga
negationen af bestämmandet utifrån är själfbestämmandet
inifrån. “ I enlighet härmed är en verksamhet, som icke
följer af inre drift, utan af yttre impuls, — den må nu
vara slafegarens piska, proletärens hunger, krämarens
egoism eller endast den abstrakta njutningslusten — “en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
