Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - »Arte et marte.» Ett och annat om våra dagars adel, af Noblesse Oblige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
ingenting. Men dessa sistnämnda adelsmän, med hvilka
åtminstone förr en ej fåtalig hop officerare i själfva
verket kunnat förenas, blifva allt sällsyntare. De
An-repska ättartaflornas beteckning “lefver utan tjänst“ har
förlorat sin aristokratiska klang, och om vi i kalendrarna
ännu finna ett par hundratal, till myndig ålder komne
män, för hvilka ej anföras något stånd eller yrke, eller
ens en kammarherre- eller kammarjunkaretitel, så är vår
verksamma tid tillräckligt oartig eller orättvis att glömma
rentiertitelns afundsvärda tillvaro och att ofta nog tänka
sig vederbörande som odågor eller till och med som
idioter.
Kampen för tillvaron har emellertid antagit så
skärpta former, att de adliga odågornas antal, hvilket
under flydda kulturskeden emellanåt var stort, nu för
tiden är ringa. Ett bläddrande i kalendrarna visar, att
våra dagars adelsmän mycket ofta valt vida
aktningsvärdare yrken och sysselsättningar än att antingen
vegetera på inkomsterna af arf från företagsammare fäder
eller ock lefva på hjälpsamma anhörigas eller
ståndsbröders och andra medmänniskors bistånd. Det är mycket
möjligt att hänsofna, förnäma och andryga ätteled skola
vända sig i sin graf, som det heter, när de erfara hvilka
yrken och värf deras afkomlingar i våra dagar utföra;
men deras grämelse har ingen betydelse och
nödvändighetens bittra lag kommer nog att alstra ännu flera
adliga torpare, bärare, månadskarlar, kypare och
åkaredrängar, än herr Anreps och baron Leijonhufvuds
kalendrar redan nu anföra. Det kan ju för de adliga
stånds-känslorna ligga något nedstämmande inför detta
sjunkande på samhällsnivån, men om den sunda och
rättvisa uppfattningen, att hvarje arbete är hedervärdt om
det är hederligt, ej förmår göra sig gällande, så erbjuda
fortsatta studier i kalendern många och rika, fåfängan
och den adliga själfkänslan tilltalande ersättningar.
Hvad sägs t. ex. om det vackra och om snille och
smak vittnande faktum, att ej mindre än fyra af
svenska akademiens odödlighetsfåtöljer innehafvas af
ridders-män? Det är ett vackert procental bland Sveriges
öfriga invånare, som adeln här vunnit, och man bör ej
glömma, att i ridderskapets reserv för herrar Snoilsky
och af Wirsén finnas så snillrike män som v.
härads-höfding Tigerskiöld och Sigurd.
Med namnen Verner von Heidenstam, Gustaf af
Geijerstam och Georg Nordensvan har den yngre adeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
