Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Förbrytare inom litteraturen, af Enrico Ferri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
652
verkligt iakttagna personer, som t. ex. hjältarne i
“Minnen från dödens boning “, dessa straffångar, bland
hvilka den store, olycklige Dostojewsky måste lefva
i åratal. Och i dessa verk kan vetenskapen hämta
antropologiska uppgifter ur en ren källa. Dock vida
oftare härstammar konstnärens verk ur hans
personliga fantasi; den är blott, i stället för att vara ett
enkelt återgifvande af mångfärgade i en hjärna uppkomna
bilder, en ideel framställning af mänskliga i det
dagliga lifvet eller i vetenskapliga arbeten verkligt sedda
och iakttagna gestalter, och den milieu, hvari dessa
personer röra sig, är mer eller mindre troget
anpassad efter den historiska sanningens bilder. I denna
mening är Germinal en naturalistisk eller
experimen-tel roman, såsom Zola själf kallar den.
Utan tvifvel skulle en psykiater, som har att
undersöka en förbrytare, icke grunda sin psykologiska
diagnos på Zolas roman. För att åstadkomma ett
vetenskapligt arbete, måste man studera själfva den
sjuke, hans personliga och hans familjs antecedentia,
den milieu hvari han lefver, lefvat och verkat.
Ändock finner kriminalantropologien i “Jacques“,
hjälten i “Djuret i människan“, ett lönande studieobjekt;
den kan hos honom upptäcka ett antal egenskaper
och symptom, som motsvara verkligheten och bevisa,
att snillet fattar vetenskapens upptäckter före massan
af bildade genomsnittsmänniskor. De
förbrytareporträtt, hvartill de observerande konstnärerna gjort
utkast, äro icke blott en nyttig hjälp; vetenskapen
pröf-var dem för att förklara om och i hvilken punkt
konstnärens uppfattning öfverensstämmer med
vetenskapens positiva upplysningar, ty den vet väl att
allmänheten, som står främmande inför de
vetenskapliga försöken, genom konstverkens förmedling och
tack vare romanen eller dramats suggestiva
påverkningar gör sig förtrogen med de nya upptäckterna.
Om därför Zolas romaner icke alltid äro
vetenskapligt noggranna — konsten har ju icke häller hvarken
vetenskapens plikter eller mission — så äga de dock
en obestridlig betydelse för studiet af förbrytaren.
Det adertonde århundradet har gått till ända i
en individens apoteos. Vetenskapen har vid vårt
sekelslut utbytt denna apoteos mot samhällets, och vissa
mer eller mindre anarkistiska eller individualistiska
konstnärer sägas försöka en reaktion. Ofta tro per-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
