Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Rysk fromhet, skildrad af Carl Warder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71 /
nas hufvuden förekommer för öfrigt vid alla
kyrko-processioner. Ar det någon mera känd helgonbild,
som skall föras genom gatorna, så blir ifvern att
krypa under densamma obeskriflig. Jag såg en
gången bonde, som obarmhärtigt slog sin» ganska gamfe
son, den där drog sig för att ge sig in i trängseln.
Sonen var något svagsint och syntes äfven förskräckas
af den i själfva verket mycket fula Mariabilden. Men
fadern var säkerligen öfvertygad om, att hans barn
skulle bli fullkomligt botadt, om det komme under
“ikonens “ inflytande, och han drog honom vid håret
in i ledet. En uppbygglig och kristlig syn, eller hur!
Ett annat bruk, som äfven förefaller motbjudande,
är kyssandet af bilderna och prästerna. Om man
blott betänker, att de som äro behäftade med
sjukdomar just äro de ifrigaste kyssare, emedan de tro att
helgonet, då de kyssa dess bild, skall återskänka dem
hälsa, sä får man utan vidare förnimmelse af hur
vidrig denna sedvänja är. Prästerna låta sig
visserligen kyssas med mera urskilning, men det är dock
inte mycket trefligare för det. Att t. ex. se en ung
vacker flicka med vidskeplig vördnad gå fram och
kyssa en ful, måhända halfdrucken gubbe, eller
kanske än mer en ung man, som ser på henne med
begärelse i ögonen, väcker inga angenäma känslor.
Kyssen är för resten något, som missbrukas
ofantligt mycket i Ryssland. Särskildt tänker jag nu pa
det ideliga kyssandet under påsken. Hvart man gar
på gator eller i hus ser man kyssande, och man får
vara noga på sin vakt, om man vill undgå att bli
tillsnaskad af en eller annan smutsig muzik eller
“staryha“ (käring) med religiös hänförelse. Huru
mycket skoj som då drifves under den helgande manteln
af orden “Kristos vozkret“ (Kristus har uppstått), kan
man knappt göra sig en föreställning om.
Men för att nu återvända till undren vill jag
på-peka, att dylika ingalunda förekommo endast förr i tiden
eller ske allenast genom hädangångna helgons
väl-signelsebringande makt, nej, det finnes godt om
undergörare än i dag. Ja, jag vore frestad att säga, att
nästan hvarje kloster liar sin underman. Dessa ha
det mestadels mycket bra. De mottagas med
vidskeplig vördnad och dyrkas ej blott af det lägre
lol-ket, utan äfven i mången, som man skulle tycka,
bildad familj. De undfägnas och förplägas rundligen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
