Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9—10 - Bristande tillräknelighet, af A. Forel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
728
“automatiserats" som man säger. Detta slags
funktioner eller “automatismer", som uppstått genom
komplikationer af dess elementäraste form, den enkla
reflexen, följer ofelbart säkert och lagenligt på den henne
framkallade retningen, och därtill alltid på samma eller
nästan på samma sätt. De nervbanor, af hvilka den
betjänar sig, äro så att säga afslipade för och genom
densamma. liksom skenorna på en järnväg. Den följer utan
ansträngning, emedan de motverkande krafterna i
hjärnan äro besegrade och hämmade genom de många
upprepningarna. Hur föga kraft och nervelement
(neuroner) därtill äro erforderlig, lär oss den
jämförande anatomien och fysiologien af djurens hjärna.
Sedan finnes en annan verksamhet af nervelement,
den man kan kalla plastisk. Denna är tvärtom
alltid frisk, ny, aktuel; den bryter nya banor. Då den
verkar långsammare, trögare, tvekande och blott med
ansträngning, fordrar den för starkare arbete en
koncentrering af hjärnans krafter, “uppmärksamheten",
om hvilken vi städse äro medvetna. Denna
verksamhet är resultant af kampen mellan mot b
varandra fientliga, starkare kraftkomponenter, antingen
intränga utifrån förmedelst sinnesorganen eller invärtes
genom inre föreställningar, bilder i minnet, — eller
oftast genom båda tillsammans.
Resultanterna af denna senare plastiska funktion
visa sig för oss som den fria viljan. Och dock låta
sig de båda funktionernas görande och låtande i vår
själ ej åtskiljas; ty såsom de äro förenade i vår
hjärna, verka de också tillbaka på hvarandra.
Visserligen finnas allehanda mellanstadier eller
öfver-gångar mellan automatism och plastisk verksamhet
eller “fri vilja", såsom jag redan 1874 sökte bevisa i
min “Fourmis de la Suisse“ sidorna 125—134. Under
det att t. ex. hjärtverksamheten tyckes fullkomligt
automatiskt reglerad, och andedräkten kan hämmas eller
störas på flere sätt genom “viljans ingifvelser“, finna vi
till och med instinkter och drifter, som äro mycket
föränderliga, och vid hvilka den plastiska
verksamheten beständigt inverkar. Jag vill blott nämna
könsdriftens alla skiftningar. Vanorna eller den
“sekundära automatismen“ lämna de bästa exempel på
öf-vergångar. Då vi skrifva, läsa, spela piano, räkna,
tala, resoiinera, kläda af och på oss, promenera, äta
o. s. v:, hvar börjar vanans automatism, och hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
