Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Jämförande mytologi, af F. Max Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
790
af kapitel och vers för de namn, sägner och bruk hos
hvarje vild stam, som skall lämna oss bakgrund för
religions bruken, såsom de läras i Bråhmanas och Sütras
och — men blott sporadiskt — i Samhitås äldre sånger
ur de tre Vedas. Tillika synes det mig svårt att
förklara, huru det kommit sig, att den äldsta Veda-perioden
blifvit öfverhoppad, och att denna ursprungliga
scham.a-nism först återuppdök i senare perioder. Hur det än
må vara därmed, jag har aldrig haft någon svårighet
att vid gemensamt arbete komma öfverens med
Olden-berg, och till och med om vi hade skiljaktiga åsikter,
kunde vi förstå skälen därtill och slutligen komma
öfverens om att afvika från hvarandra.
Detta allt är så själfklart, att jag är säker på, att
mina vänner i Tyskland skola tadla mig att jag spiller
så många ord därpå. De äro af den åsikten — och det
med rätta — att äkta vetenskap icke har något att skaffa
med personligheter eller kritiker i dagspressen, vare sig
undertecknade eller anonyma. Men i England dömer
den allmänna meningen annorlunda, och man har nästan
ansett det som ett crimen læsæ majestatis att jag icke i
eget namn svarat herr Andrew Lang och andra
oför-trutna skriftställare. Ja, man har sagt mig och det med
triumferande min, att det fanns en bok “icke öfver den
personliga grekiska religionen, utan öfver grekisk
gudsdyrkan “ och “skrifven af en lärd, som angifver de
hvarandra motsägande systemen i tolkningen af den grekiska
mytologien, hvilka hvila på en språklig analys af
egen-namnen“, och att ingenstädes i hela boken mitt namn
omnämnes. Man tänker utan tvifvel, att detta afgör alla
frågor. Men om Dyaus har öfverlefvat den smäleken
att blifva ignorerad, och det med rätta, i en bok om
den grekiska kulten af en lärd, som vet att sätta värde
på försiktig tystnad: har jag då rättighet att beklaga
mig, i synnerhet när jag ser mitt namn så ofta omnämndt
i böcker om hottentotternas och buschmännens
gudadyr-kan. Hvilken nytta det vore, om andra lärde följde
detta förträffliga exempel och inskränkte sina kritiska
anmärkningar till de språk, hvars alfabet och grammatik
de åtminstone känna till!
Då dessa bidrag till en vetenskaplig mytologi
skrif-vits tid efter annan, så fann jag, att de innehöllo talrika
upprepanden. Om andra hafva beklagat sig öfver, att
sidorna i våra motståndares arbeten vimla af fetischer,
totems och hvad annat därtill hörer, så fruktar jag, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
