Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Myrorna, af A. Forel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
797
ningar, att de i åratal förbli!va fruktsamma och kunna
lägga millioner ägg. De förblifva förmodligen i regeln
koloniens mödrar, så länge denna äger bestånd. Lubbock
har kunnat bibehålla vid lif befruktade mödrar i
konstgjorda bon ända till åtta å elfva år, och de flesta
myrkolonier äga nog icke bestånd mycket längre. Det är
icke heller alldeles omöjligt, att icke då och då en af
arbetarne hemförd befruktad hona kommer till bland
deras afkomma. Men främmande honor dödas alltid af
arbetarne i en koloni, utom hos parasitarter. Mödrarne
eller drottningarna vårdas och matas nu omsorgsfullt af
arbetarne. Deras enda arbete är att lägga ägg. Ett hof
af arbeterskor omgifver ständigt drottningen, vårdar
hennes ägg o. s. v.
Det inre lifvet i en myrkoloni framställer bilden af
den mest absolut anarkistiska socialism. Hvarje individ
arbetar för samhället. Några bygga på stacken, andra
putsa hvarje vrå däri, medan åter andra vårda ynglet,
mata det och bära det alltefter temperaturen till olika
delar af bostaden. En del af dem går utom nästet och
besörjer om samhällets föda genom att först och främst
fylla sin extra-mage. Arbetarne göra hvarandra
allehanda kärl ekstjänster, mata, putsa, bära hvarandra och
meddela sig med hvarandra med känselspröten. Endast
hanarne och merendels honorna äro overksamma och
matas och vårdas helt och hållet af arbetsmyrorna. Utom
stacken uppträder hela skaran vanligtvis fiendtligt emot
allt lefvande, hvilket leder till anfalls- och försvarskrig
samt plundringståg, som äro af stort intresse för
jämförande psykologer att studera.
Som jag redan sagt, vägleda sig myrorna utomhus
med tillhjälp af lukt- och känselsinnet samt till en del
med ögonen. Detta faller sig likväl ofta ganska
besvärligt, och då hjälpa de hvarandra ömsesidigt på tvenne
sätt. Myror med särdeles godt luktsinne, som hafva
stött på något nyttigt eller farligt, skynda hem, söka
hastigt och ifrigt att ådraga sig de andras
uppmärksamhet, vända sedan om och ledsagade af en skara
arbetare återfinna de genom luktsinnet vägen till det sökta
stället, där bytet eller faran väntar dem. På vägen
vända de sig ofta om för att se efter att aila följa med.
Myror med jämförelsevis sämre luktsinne återvända hem.
då de funnit något, gripa sina kamrater i öfverkäken,
rulla sig därpå tillsammans, förhålla sig orörliga och lata
kamraterna rulla sig till ort och ställe. Den skenbart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
