Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Islam eller kristendom?, af C. Forsstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekanta yttrande, att religionen hufvudsakligen är en
geografisk fråga, kunna hämtas från många vrår af
jordklotet men näppeligen mer påtagliga och giltiga
än just från Afrika, hvarest de två civiliserande
religionerna kristendom och muhammedanism så länge
täflat med hvarandra, att iakttagaren kan bilda sig
en särdeles tillförlitlig uppfattning om bådaderas
lämplighet i etnologiskt och kulturellt hänseende.
Många af vårt århundrades förnämsta
afrikakännare ha i detta ämne fällt uttalanden, hvilka äga så
mycket större värde som deras uttalare stå på
vetenskapsmannens från alla partiska inflytanden befriade
grund. Den allmännast omfattade åsikten tyckes vara,
att islam passar bättre än kristendomen såsom ny
religion för de afrikanska fetischdyrkarne.
Sålunda säger Robert Hartmann, den bekante
kännaren af “Nigritien“:[1] Om de genom de
romerskt-katolska och protestantiska missionärerna i
senare tid omvända afrikanska kristna har man
hittills ej mycket uppmuntrande och glädjande att
berätta. Man måste skänka all aktning åt dessa trons
sändebuds hängifvenhet för deras kall och goda vilja,
och man bör likaledes villigt erkänna att nigritiska,
hottentottiska, ja till och med berberska neofyter visat
sig vara duktiga och uppriktiga medlemmar af kristna
församlingar; men i stort sedt har missionens resultat
inom de svartes världsdel varit ringa. Jag kan ej
tillerkänna de hedniska och ej ens de
muhammedanska nigritierna den rätta, jag kunde väl säga den
etiska mognaden för kristendomen och den moderna
kulturens med densamma förbundna anspråk. Så
ogärna jag än fäller ett sådant yttrande, måste jag
dock bekänna, att jag anser islam för en religion,
som trots sina svåra logiska villfarelser, tills vidare
och såsom öfvergångsreligion passar de afrikanska
fetischdyrkarne bättre än kristendomen. Att för
nigritierna uttänka en särskildt kristen och deras
etnologiska egenheter tolererande bekännelse, strider icke
blott mot vår känsla utan äfven mot det sunda
förnuftet. Till och med åt de afrikanska hedningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
