- Project Runeberg -  Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen / Årg. 5. 1899 /
100

(1895-1899) With: Erik Thyselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Bacill-funderingar, af Wilhelm Bölsche

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

100

under triasperioden slogo en brygga mellan fisk och
ödla, anträffas numera blott i ett par obetydliga floder i
Queensland. På Nya-Seeland hafva maoris, redan före
öns upptäckande af europeerna, till sista individ uppätit
ett helt släkte af jättelika, vinglösa fåglar af sannolikt
mycket fornåldrig skapnad. Människan blir sent men
utan förbarmande hela denna återstods, de s. k.
moafåg-larna, från ett förgånget utvecklingsstadium bödel, och
på sin höjd skall hon tillerkänna den en ärofull plats i
sina museer.

Af helt annan betydelse var däremot ett andra
lager af stora ryggradsdjur för den nu framträdande
människan. Människan är till sin utveckling en produkt af
tertiär-perioden. Denna epok i jordens historia, den
sista före början af vår “historia44 i inskränktare
betydelse, karakteriseras genom en rent af kolossal
utveckling af vissa grupper af däggdjuren. Vissa former, oss
väl bekanta så att säga som märkvärdighets-typer af de
största däggdjuren: elefanten, flodhästen och giraffen
äro sådana tertiär-ty per. Dessa tre hänvisa i våra
dagar till Afrika. Men under själfva tertiär-perioden lefde
otaliga djur af dessa och besläktade arter på alla
kontinenterna endast med undantag af Australien. Äfven
denna höga blomstring har väl människan egentligen
icke bevittnat såsom riktig “människa44. Den enda äkta
kvarlefva af en öfvergångslänk från apan till människan,
som vi känna till, härstammar från sista slutet af
tertiär-perioden, från Java i den för några år sedan i fossilt
tillstånd anträffade Anthropopitecus erectus. Således från
ett af de båda hörn af världen, dit de tertiära däggdjuren
vid slutet af perioden undanträngdes som till en sista
tillflykt: Syd-Asien. Det andra hörnet är Afrika. I
Nord-Amerika, Europa och Nord-Asien inträdde vid denna tid
en allmän förvandling, som bortsopade eller omgestaltade
den tertiära djurvärlden, alldeles som fordom
sekundärperioden lchthyosaurus, pungdjur och näbbdjur blifvit
bortsopade. Det kan vara likgiltigt, hur mycket människan
själf bevittnat, af denna förändring, det skedde i alla
händelser utan hennes medverkan. Då hon blef stark och till
en början endast en “lokal44 makt, hade hela den föröfrigt
jättestora kvarlefvan af tertiärvärlden sitt tillhåll i
Syd-Asien och Afrika. En liten egendomlig kvarlefva finnes
ock ännu i Syd-Amerika: nämligen sällsamma
jätte-sen-gångare och jätte-bältdjur. De sistnämnde hafva
tydligen dukat under redan ganska tidigt, och då vi hafva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:10:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1899/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free