Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
visserligen öfver den sammanstörtande medeltidens
ruiner, men kunde icke hålla stånd, när de ekonomiska
krafter, som särskildt industrialismen skapade, löpte till
storms mot häfdvunna rättsåskådningar. Iföljd af
allmänt kända fenomen inom industri världen ökades
husbondens makt och förändrades hans ekonomiska villkor
genom det rörliga kapitalet, under det att arbetaren, i
stället för att njuta af det patrimoniala rättsskyddet,
hotade att falla i ekonomiskt betryck. Samverkande
faktorer i kulturutvecklingen medförde därför, att den
bestående rättsuppfattningen af förhållandet mellan den
“patriarkaliske“ husbonden och hans arbetare
undergräf-des, emedan detta förhållande innebar hinder för
arbetarens frihet och personlighet.
Historiskt sedt har således det “patriarkaliska
hus-bondeväldet“ sett sina bästa dagar. Så stor är
traditionens makt, att den offentliga meningen i vårt land, äfven
om den är oberörd af “arbetsgifvareinträssen“, har
mycket svårt för att tänka sig, att det gifves ett högre ideal
än det patriarkaliska förmynderskapet. Denna naiva
okunnighet kan icke undgå att väcka ett löje hos
ekonomisten och en hvar, som är förtrogen med de sociala
företeelsernas karaktär inom kontinentens stora
“kultur-stater“, i all synnerhet då han i riksdagen får höra
arbetarefrågorna diskuteras med ett orubbligt allvar kring
det utslitna ämnet om “arbetarnes fria
själfbestämnings-rätt“.
Det är icke af vikt för vårt ämne att uppehålla oss
härvid närmare. Det är nog att påpeka, att denna rätt
såsom ett utflöde af den medborgerliga friheten teoretiskt
är lika för alla svenska medborgare. Visserligen har
icke vår riksdag i likhet med t. ex. den tyska gifvit en
särskild tolkning af denna “själfbestämningsrätt“ genom
en särskild, bebrefvad rättighet att ansluta sig till alla
koalitioner inom lagens råmärken. Sådant har
nämligen icke varit eller blir någonsin behöfligt, ty i vår
snart sekelgamla grundlags § 16 kan en hvar läsa de
kraftiga ord, som garantera hans förenings- och
församlingsfrihet. Den juridiska karaktären af frihetsbegreppet
tarfvar här ingen förklaring.
Nej, det är skäl att med ett slag blotta sakens
sammanhang. I den i våra dagar ånyo uppkomna striden
från arbetsgifvarnes sida mot fackföreningsväsendets
organisation och utbredning öfver allt Sveriges land gäller
det just att kväfva rörelsen, innan den blifvit nog stark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
