Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 3
- Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
163
att hålla sig kvar. Ehuru det icke saknas arbetsgifvare,
som utan omsvep erkänna öppet, att de i
fackorganisationerna se hinder för utöfningen af deras myndighet i
oförändradt skick till förmån för deras ekonomiska
in-trässen, så utgöra dock “socialistiskt tvång“ och
“arbetarens frihet“ mot “ fackföreningstyranniet“ strategiska
slagord, lämpliga att inför arbetarne rättfärdiga casus
belli. Den opartiske iakttagaren har till full evidens
funnit, att det är den s. k. landsorganisationen, sådan
den beslöts på det sistförflutna årets fackföreningskongress,
som det gäller att krossa. Och ingen är naiv nog att
inbilla sig, att socialismen skulle vara ett föremål för
alla lofvärda angrepp, om den vore blott en tom teori.
Men nu förhåller det sig just så, att — till skada för
det allmänna bästa — landsorganisationen ligger i
socialismens händer.
* *
*
I vårt land tvistas det mycket, om
fackförenings-väsendet är någonting godt eller ondt, huruvida det må
betraktas såsom ett lyckligt utslag af industrialismens
sociala motsatser. Det är intet svar att säga, att det
vore det lyckligaste, om dessa motsatser kunde regleras
på det traditionella löneförhållandets grund mellan
isolerade individer. Och svaret blir èj heller mera
tillfredsställande, om man bjuder arbetaren på hans “individuella
frihet“ eller på “fackföreningstyranni“, om också häri
finnes mera än ett blott och bart sken af sanning.
Visserligen ligger det i hvarje fackförenings natur att
affordra en för arbetaren tvifvelsutan mycket kännbar
medlemsafgift till den gemensamma grundfonden och
ett “individuelt“ underordnande för den samfälda
ledningen af allas inträssen, men det är otänkbart, att en
fackförening kan existera utan att befordra ett samfäldt
och således äfven ett enskildt bästa. Det är ett
ekonomiskt axiom, som således icke kan bestridas, att
arbets-gifvarens och arbetstagarens olika ekonomiska villkor
nödvändigt måste, då båda stå isolerade, verka därhän,
att i lönekontrakt eller genom andra former af
arbets-aftal de arbetsvillkor, som den förre fordrar, måste
ge-nomdrifvas framför de arbetsvillkor, som den senare
anser förenliga med sitt inträsse. Ty för arbetaren är
arbetet en nödvändig lifsbetingelse och måste därför utan
större tidsutdräkt erhållas på bättre eller sämre villkor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 20:10:36 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nordrevy/1899/0167.html
