Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Till arbetstagarens ekonomiska underlägsenhet kommer
den moraliska. Vid uppgörelsen af arbetsvillkoren,
hvilken förutsättes af den tekniska granskningen af
arbets-aftalets föreslagna innehåll, framstår arbetsgifvaren
såsom en svår motståndare i följd af högre bildning och
en teknisk förtrogenhet med alla yrkets hemligheter.
Att kunna vederlägga dennes yrkesmässiga synpunkter
förutsätter en nivå af bildning och en koncentration af
tankeförmågan, som icke stå kroppsarbetaren till buds.
Till dessa fakta, som i strategiskt afseende under alla
förhållanden måste vara ogynnsamma för de isolerade
arbetarne i lönestriden. kommer ännu ett, som sätter
kronan på verket. “Storindustrialismen" utmärkes af en
centralisation inom dé olika industriområdena, hvilken ej
längre ställer en individuell arbetsgifvare framför
arbetaren, utan arbetsgifvarne framstå i en samlad
korporation, stödjande hvarandra gent emot arbetarne genom
en gemensam solidaritet. Det är sannt, att denna
sammanslutning af arbetsgifvare inom ett specielt fackområde
till en del förorsakats af eller står i samband med en
motsvarande rörelse på arbetarnes sida. Men för vårt
ämne måste detta förhållande påpekas.
De ekonomiska villkoren och företeelserna inom
industrivärlden äro sålunda till fördel för arbetsgifvaren,
hvilkens inträssen måste befordras i mån af
arbetstagarens mer eller mindre isolerade ställning. Detta är
något, som icke kan omtvistas. Ekonomister af de mest
skilda skolor erkänna också, att isoleringen icke är egnad
att-låta de olika ekonomiska villkoren reglera det sociala
förhållandet mellan arbetare och arbetsgifvare i lika hög
grad, att stödja såväl kapitalets som arbetets “makt och
fri het “.
Ehuru fackföreningsidéns ekonomiska giltighet måste
betraktas såsom en axiomatisk sanning, hafva olika
meningar framställs om fackföreningsväsendets sociala värde,
och om detsamma i grunden icke är ägnadt att snarare
för-värra än att förbättra det sociala läget. För den rätta
uppfattningen af den nu pågående fackföreningsorganisationens
betydelse för Sveriges sociala framtid kan man lyckligtvis
stödja sig på utlandets erfarenhetsrön i denna väg. I det
engelska fackföreningsväsendets, tradeunionismens historia
föreligger ett sådant material af erfarenhet och bepröfvad
fasthet, grundadt på mer än sekelgamla experiment. Inga
rättslärda professorers deduktioner eller socialistiska idéer,
utan endast i utvecklingen verkande ekonomiska krafter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
