Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
hafva gifvit upphofvet till Englands fackföreningar.
Sedan de första, kända stadgarne för en fackförening
redan 1785 faststäldes, har tradeunionismen i våra dagar
i sin organisativa utveckling nått en fulländad gestalt,
som tjänar och tjänat till mönster för andra stater, som
senare än England blifvit mer eller mindre
industriländer. Det är nog att påpeka, att tradeunionismens
utveckling är resultatet af olika organisativa experiment,
hvilka alla sträfvat att bibehålla det rent demokratiska
elementet. Oaktadt en trade union, i stället för att i sin
ursprungliga form vara en förening af själfstyrande och
själfförvaltande medlemmar, ifrån sitt lokala läge
utvecklat sig till ett nationelt omfång och följaktligen
medfört en specialisering af den styrande makten genom att
lägga den i ett fåtals händer, har likväl demokratismen
utgjort ett ovanskligt ideal. Problemet att vid sidan af
en hotande byråkratism upprätthålla folklig kontroll har
funnit sin lyckligaste lösning i inrättandet af en
“folk-vald“ representation, ett parlament, som kontrollerar
“regeringens “ maktutöfning. Detta gäller framför allt
om Englands största och rikaste fackföreningar, “the
coal miners and cotton operatives“.
En trade unions och i allmänhet hvarje
fackförenings funktioner må i allmänna termer angifvas såsom
upprättandet och fasthållandet af ett minimum af
arbets-vilkor. Genom tvänne medel: ömsesidig försäkring,
mäklareskap och lagstiftning har tradeunionismen visat sin
förmåga att till ömsesidig belåtenhet reglera det sociala
förhållandet mellan arbetets tagare och gifvare. Genom
försäkringssystemet beredes ur en kapitalstark grundfond en
“arbetarnes olycksfallsförsäkring34 samt understöd åt dem,
som blifvit utan arbete. Genom mäklareskapet regleras
hvad vi här i Sverige kalla “arbetsaftalets hälgd“. Denna
funktion är den viktigaste i socialt afseende. Då det
äfven under vilkoren af ett nominelt fritt kontrakt af
enkla ekonomiska grunder måste anses som en strategisk
nackdel för arbetstagaren att isolerad genomdrifva sina
berättigade kraf vid lönekontraktets uppgörande,
uppträder fackföreningen såsom en “kollektiv mäklare“. Det
är ett mycket svårlöst problem att uppgöra ett för båda
parterna tillfredsställande arbetsaftal, och det kan icke
nekas, att en tillräcklig lösning däraf icke ens i
England kan sägas vara för handen. En utväg, som är allt
för märklig för att här förbigås, föreligger i ett speciellt
organ, som några fackföreningar med stor framgång
an
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
