Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1G6
litat. I hvarje arbetsaftal förekommer 1) tolkningen af
de tekniska detaljerna i det bestående eller föreliggande
lönekontraktet. 2) underhandlingen om vilkoren för ett
nytt sådant. Det är klart, att det råder en mycket
väsentlig skilnad mellan dessa former af arbetsaftalet. Man
har då sökt undvika att godtycke, frivilligt eller
ofrivilligt, skulle vara den sista lösningen af arbetstvisterna
genom att anlita ett mäklareorgan, bestående af för den
förra funktionen särskildt aflönade representanter för
arbetare och arbetsgifvare, samt för den senare
funktionen af en samfäld kommitté af ett visst antal andra
representanter för resp, parter. Biläggandet af tvister
rörande det nya kontraktet beror i sista analysen på
ömsesidiga medgifvanden inom denna kommitté. Genom
denna utväg har man sträfvat och äfven lyckats att
omedelbart afgöra tvisterna utan att behöfva hänskjuta
dem till en oafhängig skiljedomstol.
Men Englands trade unions hafva under alla
förhållanden visat sig mäktiga att reglera det ekonomiska
lifvet. Utan deras medverkan skulle arbetsaftalet, som
utgör det centrala i alla arbetstvister, aldrig kunna
regleras till arbetarnes förmån. Genom disciplinär
lagstiftning har tradeunionismen framtvingat gynnsammare
arbetsförhållanden, såsom normala arbetsdagar, trygghet och
sundhet i fabrikerna m. m. Så stor har
tradeunionis-mens inverkan på det sociala området varit, att staten i
jämförelsevis ringa mån genom lagstiftningsåtgärder
reglerat det ekonomiska lifvet.
Hvad Tyskland beträffar, har fackföreningsväsendet
äfven där nått en hög utveckling, men det ligger där
helt och hållet i socialismens händer. Där måste, såvidt
jag känner, arbetstvisterna oftare än i England hänskjutas
till oathängiga skiljedomstolar. Så finnes särskilda
fackdomstolar, “Gewerbegerichte“, inrättade genom tysk
rikslag af år 1890, hvilka, bestående af en ordförande,
dennes ställföreträdare samt minst tvänne arbetare och
arbetsgifvare såsom bisittåre, afdöma rättstvister enligt det
civila processföi farandet. De kunna likaledes fastställa
ett rättsförhållande mellan parterna, afsedt att förhindra
arbetsinställelser o. dyl. Vad från dessa statliga
yrkesdomstolar gå till de högre statsdomstolarne, där således
den vanliga ämbetsmannarutinen får skipa rättvisa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
