Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Fackföreningar och socialpolitik, af L. M. Bååth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
utveckling och arbetarens, berättigade kraf tillfredsställas
inom den sunda realitetens råmärken, blifva socialisterna
öfverflödiga. Det måste således ligga i deras intresse
att så varsamt som möjligt häfda centralmyndighetens
suveränitet mot folklig kontroll och därigenom uppträda
på étt hänsynslöst sätt i arbetsaftalets kollektiva
mäklare-s’kap för att vilseleda den okunnige
fackföreningsmedlemmen och således förmå honom att tro, att de sociala
motsatserna enligt den socialistiska doktrinen äro allt för
rigorösa för att kunna i godo regleras. Samhällsförbättrare
hafva alla tider haft godt om, men det är en tröst att
veta, att, huru mycket buller och oreda de än kommit
åstad, hafva de likväl icke förmått rubba de sunda
faktorer, hvarpå samhället varit byggt.
Det är i frånvaron af de stadgade och fasta former
för fackföreningarna, som allaredan förefunnos såsom ett
historiskt faktum i den engelska tradeunionismen vid
socialismens framträdande, som man har att söka
orsaken till att i fackförenings- och arbetarerörelsen äfven
i vårt land mot hvad fallet är i England
socialdemokratismen spelar en sådan öfvervägande roll. Här är dock
icke den rätta platsen att påvisa utöfver hvad som ofvan
antydningsvis framstälts, huru arbetarne skola frigöra
sig från socialismen och på egen hand med bibehållandet
af folklig kontroll drifva organisationerna till nödig
fulländning. Frågan förblir alltid den, huruvida det för
närvarande i arbetarnes leder finnas män, nog bildade odi
nog förfarna för att rekrytera tjänstemannakåren och
besätta sekretariatet, i stället för att dessa ämbeten
förvaltas af socialister. För ett sådant ändamål kräfves i
första rummet, att en upplyst präss ställer sig ledande
i arbetarerörelsen och skjuter en bresch i socialismens
mur.
❖ . *
Det är blott ett tomt hjärnspöke att tro, att
fack-föreningsväsendet är en sådan osund företeelse i det
ekonomiska lifvet, som med alla medel måste bekämpas.
De olika ekonomiska vilkoren äro sociala krafter, hvilka
det icke står i mänsklig förmåga att godtyckligt rubba.
Man har gjort, och med rätta, skarpa anklagelser mot
fackföreningarnas “socialistiska anstrykning“ och man
har tillskrifvit dem kränkningar af arbetsaftalets hälgd
och våldsamma sträjker. Lika litet som dessa anklagelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
