Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 2. Folkets frälsare. XII—XIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
tycke till ett möte. Endast Hélènes eget samtycke
felades. Hans vän, öfverste Rustow, meddelade den
sjuke Herkules underrättelsen om hennes vägran —
en vägran, som kastade åtlöje öfver lians egna
ansträngningar att förflytta bärg.
“Men ni är skyldig Lassalle någon upprättelse44,
invände öfversten.
“För hvad? För hans sårade fåfänga ?“
Nu var måttet rågad t!
“Sköka!“ utropade Lassalle och som i ett
vulkaniskt utbrott utkastade han henne från sitt brinnande
hjärta.
Ett förfärande lugn kom öfver honom. Det var
som om eld förvandlats till is. Ja, han förstod
slutligen, hvad ödet städse försökt lära honom — att
kärlek och lycka voro icke för honom. Han var
invigd till högre ändamål. Hans vilja blef svag,
ofruktbar, då den insnärjdes i andras. Kvinnor voro i
sanning enfants du diable. Det hade varit på ett hår
att han öfvergifvit sin historiska mission. Nu skulle
han på nytt stå upp, stark och sublim: ett väldigt
vapen smidt af gudarne och härdadt af blod och
tårar.
Endast ett måste först verkställas. Det förflutna
måste utplånas. Han måste börja på nytt med ett
rent blad. Han hade visserligen alltid ogillat dueller.
Men nu insåg han deras lämplighet och nödvändighet.
I en värld af ränker och förräderi passar svärdet
ensamt som rensningsredskap.
Han sände fadern en utmaning, och fästmannen
en lyckönskan. Men det var Janko, som antog
utmaningen.
Till vapen valdes pistol.
Lassalles vänner bådo honom att öfva sig.
“Det är onödigt! Jag vet, hvad som är bestämdt."
Aldrig hade han varit så storartad, så lugn. Hans
nerver tycktes hafva återvunnit sin spänstighet. Natten
före duellen sof han som ett sorglöst barn.
Tidigt på morgonen, på väg till ett fält utanför
Genève, bad han sin sekundant att förlägga duellen
på franska sidan gränsen, så att han kunde stanna i
Génève och göra upp sin räkning med fadern. Vid
kommandoordet 44Ett!“ smällde Jankos skott.
Lassalles afsköts i nästa sekund, men han var redan
sårad till döds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>