Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Den sociala idérörelsen från liberalism till socialism, af Hans Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller människornas vilja". I denna strid, påstår Stahi,
ställa sig de konservativa af alla riktningar på den
gudomliga ordningens sida, revolutionspartiet däremot kämpar
för människoviljan, eller som man vanligen säger för
friheten. Detta revolutionsparti indelar sedan den forne
journalisten i liberala, demokrater och socialister: ty alla
dessa människors mål är i grunden ytterst detsamma;
de skiljas blott åt genom de grader, i hvilka de vilja
se det förverki i gadt i det närvarande.
ültramontana statsfilosofer, isynnerhet jesuiterna från
Maria Laach, hafva likaledes esomoftast påpekat de
liberala idéernas sammanhang med socialismen, och det är
äfven kändt, att Bismarck åtskilliga gånger gjorde sig
ett elakt nöje af att låta de hatade “frisinnade" hänga
i rockskörten på socialisterna.
Hur förhåller det sig nu i verkligheten med
beröringspunkterna, med den inre själs fränd skapen mellan
liberalism och socialism? Hafva deras anhängare, som
mestadels förneka en djupare, idéell gemenskap dem
emellan, rätt, eller deras motståndare, som förfäkta
densamma?
Dessa frågor äro icke lätta att besvara,
hufvudsak-ligen af det skälet, att begreppen liberalism och
socialism äro mycket invecklade och användas till och med
på de hvarandra mest motsägande åskådningar.
Isynnerhet gäller detta om socialismen, som, ehuru det
finnes en ^“vetensksplig socialism", ännu på intet sätt
genomgått sin slutliga vetenskapliga formulering och af
hvilken åtminstone såsom social världsåskådning ännu
icke konsekvenserna blifvit tänkta till slut. Men äfven
liberalismens inre väsen har icke funnit någon egentligt
klassisk framställning, ehuru det utvecklats i alla
riktningar; den har ännu aldrig som en omfattande social
världsåskådning blifvit systematiskt skildrad, hvarken till
sin historiska utveckling eller ur teoretiskt-kritisk
synpunkt. Den fyller hela bibliotek och har fört hundratals
skriftställares pennor, men den synes vara för stor och
väldig för att inrymmas i en bok eller behärskas af en
filosof.
Måhända har denna brist också sin grund däri, att
det vore omöjligt att fatta liberalismen i hela dess
omfång, så länge den icke kunde betraktas i historiskt
perspektiv. Men detta perspektiva betraktande möjliggöres
först af socialismen. Liksom totalsumman af en
generations arbeten och alster blott kan uträknas och värderas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
