Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Den sociala idérörelsen från liberalism till socialism, af Hans Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
af den därpå följande, så förhåller det sig också med
de sociala världsåskådningarna, Hvad de gifvit oss i
verkligt värde, i fruktbringande sanningar och insikter,
förmå blott de riktigt uppskatta, som fortfarande arbeta
därmed. Och det är därför också ingen tillfällighet, att det
är i våra dagar, då den socialistiska världsåskådningen går
sin fulländning till mötes, då den moderna idérörelsen
sträfvar ut öfver marxismen, som förstående och intresse
åter börjat vakna för liberalismen. Ovillkorligen känner
man sig dragen till densamma i det medvetandet, att
för socialismens fortfarande utveckling har ett
tillbaka-gående till medelklassens frihetslära blifvit oundviklig.
Under sådana omständigheter kan måhända följande
anspråkslösa studie, i hvilken författaren ämnar belysa
några af de många beröringspunkterna mellan liberal
och socialistisk stats- och samhällsuppfattning, räkna på
något intresse hos läsaren.
& *
För att fatta den liberala världsåskådningens väsen
och egendomliga innehåll, är det nödvändigt att kasta
en blick på dess utvecklingshistoria.
Liberalismen träder vid inledningen till den nyare
tiden under namn och form af naturrätt in i
kulturfolkens andliga utvecklingsprocess. Den fullföljer i detta
sitt första stadium, halft medvetet, halft omedvetet syftet
att befria människan i hennes sociala och politiska
tänkande, därigenom att den lär henne att, i stället för att
blindt lyda de omgifvande och härskande
myndigheternas påbud, pröfva dem i afseende på deras
öfverens-stämmelse med förnuft och rättvisa. Det med hänsyn
till naturfenomenen väckta kasualitetsbehofvet söker
också blifva tillfredsstäldt i afseende på samhällsföi
hållandena. Det gäller att förstå ändamålet med
samhälls-lifvet, orsaken till kyrka, stat och lag, att inse skälet
för deras tillvaro.
Den medeltida uppfattningen af dessa förhållanden
skänkte den forskande anden ingen tillfredsställelse. Han
fick nöja sig därmed, att allt var som det var, och dess
enda omsorg bestod däri, att för allt uppspana
auktoritet, med hvilken det läte sig bevisas, att allt måste vara
så. Så funnos, enligt skolastikens åsikt, stat och
samhälle till, emedan Gud i sin outgrundliga vishet stiftat
dem. Folken skulle lyda sina härskare, emedan desse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
