Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Ghettons drömmare, af I. Zangwill. 4. En pilgrim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
bank*) — hade strömmat lik en väldig flod in i
synagogan, en flod, satt i rörelse genom religiöst inflytande,
hvilket alltid haft förmåga att uppväcka judarne ur deras
dvala. Bland alla dessa fattiga, utarmade, hvilka
dragits hit genom ryktet af en stridsman, om hvilken det
berättades, att han representerade en Messias-millionär,
hvilken uppsatt som sitt mål Israels återupprättande,
utgjorde Aron Gårdfarihandlare en atom. Ful, härjad och
böjd med ödmjuka öronlockar och en lång maläten rock,
åtnjöt han föga anseende äfven bland dem, bland hvilka
han sträfvade och arbetade tålmodigt i timmatal.
Aron räknades för mindre än intet i en värld han
hjälpte till att öfverbefolka och af hvilken han förstod
så litet. Ty, fastän han visst icke underlät att förtjäna
det mesta möjliga på sina varor och väl förstod konsten
att locka tjänstefolket till bakportarne, stod han likväl
långt under sina kamrater i denna missuppfattning af
tidens tumult, hvilken gör den vanliga ryska juden till
ett politiskt orakel. Arons politiska intressen inskränkte
sig till kunskapen om striderna mellan Israels konungar
samt Titi och Antiochus Epiphani missgärningar. Enligt
hans uppfattning bestod den moderna världen af tvänne
stammar: judar och hedningar, och samhället var deladt
i tvänne klasser: rika och fattiga.
“Är det inte roligt resa omkring så där?" frågade
honom en gång en medlem af den förra klassen. “Om
det också är litet besvärligt om vintern, måste det vara
härligt om sommaren att resa genom natursköna trakter. “
“Då jag är ute i affärer“, svarade Gårdfarihandlaren,
“hur kan jag då ha’ tid att betrakta naturen?" Och
fastän han i förvirringen öfver den höga personens
nedlåtenhet, gaf detta naiva svar, uttryckte det likväl en
sanning. Han lefde som i en drömvärld och hade intet
öga för det verkliga utom i form af billiga ringar,
kedjor o. s. v. Han kände sig långt lyckligare i de
smutsiga gränderna kring Strangeways, där fönstren i de
ynkliga matvarubodarne voro lappade med bitar af
he-hreiska bibelspråk, och där en synagoga alltid fanns att
tillgå, än då han knogade med sin packning öfver röda
ljunghedar under den blå himmeln eller hvilade vid sidan
af en porlande bäck. Hans fiender skulle helt säkert
kallat honom dum, om han blott icke varit allt för
obetydlig att hafva några fiender. Lösdrifvare och
barn
*) Stora fängelser i Manchester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>