Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den sociala idérörelsen från liberalism till socialism, af Hans Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 <4
folket ett fritt välstånds be fordrande samfund. Härvid
utgingo de liberale ekonomerna från den tysta
förutsättningen, att hvarje individ arbetar själfständigt för sig
eller ock blott genom fritt aftal mot ersättning är
förpliktad att tjära en tredje. Nationalekonomien syntes
dem vara en mångfald af otaliga enskilda ekonomier, som
blott- sammanhänga genom det ömsesidiga utbytets band,
genom handelns och vandelns nät. Hvar och en skulle
i nationalekonomien såsom arbetare, industriidkare,
köpman intaga en lika själfständig ställning som han i
staten vore själfständig medborgare. I det att han är
verksam i sitt yrke och frambringar hvad som är af värde
för samhället, nyttiga produkter eller fullgör nödvändiga
åligganden, byter han därför till sig af andra, hvad han
behöfver till sitt underhåll. Då ingen kan tvinga den
andre att byta med honom, så kommer ett utbyte tili
stånd, blott då lika värden stå emot hvarandra. Under
förutsättning af ekonomisk frihet är det således uteslutet,
att den ene genom utbyte kan rikta sig på den andres
bekostnad. Hvar och en erhåller, hvad honom
vidkommer; hvar och en är därför också själf skapare af hela
sin ekonomiska ställning. Visserligen skall den flitige,
den skicklige, den sparsamme ernå större välstånd än
den late, den likgiltige, den slösaktige; men då
människornas anlag och färdigheter i allmänhet icke afvika
särdeles mycket från hvarandra, så skall i allmänhet äfven
i ekonomiskt afseende en viss likhet mellan deras
tillgångar och inkomster blifva resultatet.
Men med denna teori om följderna af den
ekonomiska friheten och den fria konkurrensens system
harmonierade nu icke de verkliga resultaten, som det enligt
de liberala grundsatserna reformerade samhället bringade
till mognad. I den forna träldomens ställe inträdde för
massan af folket ännu hårdare, mera nedsättande och
utslitande verksamhet i de moderna fabrikerna; i stället
för en ökning i folkets välstånd konstaterades
pauper-ismens förskräckliga öfverhandtagandé; i stället för att
försättas i förhållanden, som tilläto mannen af folket att
fritt lefva sitt eget lif, att utveckla sig, ökades hans
beroende af de rika och mäktiga.
Intet tvifvel således, att icke liberalismens läror,
1789 års principer voro idel lögn och bedrägeri,
uppfunna, såsom fordom religionen efter den tidens
uppfattning, för att bedraga och förorätta folket. Begripligtvis
skulle en sådan uppfattning af sakernas ställning finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
