Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den sociala idérörelsen från liberalism till socialism, af Hans Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
särskilda intressen, från hvilken de härstammade44; den
andra roten är jämlikhet skommunismen, som oslipad och
naturlig, icke skapats genom sociala insikter, genom
oegennyttigt tänkande, utan af trängande materiella behöfs
af kampen mellan klassintressena.
Det ligger i sakens natur, att den kommunistiska
utopismen skulle utöfva ett vida starkare inflytande
på den socialistiska teoriens gestaltning än
jämlikhets-kommunismen. I själfva verket anknyter sig också den
“moderna socialismen44 såsom den förfäktas af Marx’
anhängare till utopisterna. I ofvan anförda encyklopedi
låter Kautsky densamma börja med Thomas Morus*
“Utopia44.
Det är mycket lärorikt att undersöka motiveringen
till denna uppfattning. Morus förtjänar den honom
tilldelade platsen i “Socialismens historia44 tack vare sin
Utopias egendomligheter, och dessa bestå enligt Kautsky
i följande: Utsträckning af kommunismen på en stor
nationell stats område, grundande af samfundsväsende på
produktionens kommunism, kommunismens försoning med
engifte och familjinstitutionen äfvensom med vetenskapen,
likväl utan att uppoffra sin demokratiska karaktär.
Med framhållandet af de båda första momenten
träffar Kautsky säkert det rätta; däremot förefaller oss de
båda sista icke alldeles oemotsägliga. Hvad först och
främst beträffar kommunismens försoning med engiftet
och familjen, så finna vi den visserligen hos Morus, men
huruvida den också finnes inom den “moderna
socialismen44 torde väl få betviflas att döma af åtskilliga
uppsatser af Engels (Familjens, privategendomens och statens
ursprung). Å andra sidan synes oss den “demokratiska
karaktären“ af Morus kommunism, som visserligen
utmärker våra dagars socialistiska partier, icke motsvara
verkligheten. Kautsky skrifver själf om Morus:
-‘Kommunistiska folkrörelser voro honom förhatliga . . . Morus
låter kommunismen införas i Utopien af en upplyst
furste . . . Denna motvilja mot folkrörelser utgör en
egendomlighet äfven hos de flesta senare socialister ända
in i vårt århundrade, till och med ännu på en tid, då
en kraftig arbetarrörelse redan hade börjat att utvecklas,
då demokratiens sak ingalunda var så hopplös som i
början af 16:de seklet. Men dessa socialister . . .
jämföra proletariatet med de förmögna klasserna på sin tid
och tunno de senare det förra i alla afseenden så mycket,
öfverlägsna, att proletariatets själfständiga uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
