Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den sociala idérörelsen från liberalism till socialism, af Hans Müller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
•sakad att förlikas med liberalismen och rättsstaten. Hvad
hade också proletariatet att göra med en oärlig
bourgeoisies ideologiska hjärnspöken! Det proklamerade helt
•enkelt sin myndighet, sedan det genom en revolution
ryckt till sig väldet och inrättade sedan i och genom
■staten det socialistiska produktionssystemet.
Men denna på omvägar och i motsats till de
liberala grundsatserna uppnådda “lösning" af det socialistiska
■samhällets problem bar i sitt eget sköte en olöslig
motsägelse. Maktprincipen, om hvars afskaffande äfven
ur samhället det gällde, var frågan för socialismen,
sedan liberalismen aflägsnat den från staten, blef icke blott
icke öfvervunnen, utan till och med åter införd i staten.
I stället för friheten blef statens påbud, förordningen,
upphöjd till reglerande faktor i samhället. Skulle det
socialistiska samhället träda i verkställighet på den
proletariatdiktaturens revolutionära väg, så kräfde det
först och främst afskaffandet af alla individers fria,
ekonomiska deltagande i förvaltningen, en stark, politisk
centralmyndighet, som är oberoende af menighetens,
distriktets, yrkets divergerande önskningar och
viljeyttringar, och som blott därigenom kan sättas i stånd att
leda produktionens gång. Det fordrade med andra ord
■ett i vidsträcktaste mening behärskadt och under
för-mynderskap stäldt samhälle, ja, en förvandling af all fri,
samhällelig verksamhet till en byråkratiskt ledd
tjänstgöring i staten, ett samhällets uppgående i staten. Den
•af staten ledda produktionsprocessen kunde blott tänkas
under form af en alla produktionsgrenar omfattande
monopolekonomi, som var oförenlig med friheten att
förändra uppehållsort, det fria yrkesvalet och
rättigheten att bilda föreningar. Hade liberalismen efter
för-småga sökt fråntaga staten karaktären af en maktapparat
•och traktat efter att skydda den individuella friheten
gentemot densamme, så vände Marxismen om förhållandet.
Den trodde sig först böra begagna sig af den “borgerliga
klass-staten" som verktyg för det proletariska klassväldet,
åtminstone så länge tills all klass-skilnad vore upphäfd,
och den därigenom gjorts öfverflödig, Då man icke
visste, huru man på frihetens väg skulle ernå social
jämlikhet, så sökte man grundlägga de senare först
genom en revolutionär våldshandling, följd af en hel rad
sådana, i hopp att därur skulle längre framdeles af sig
;själft framgå den mest vidtgående individuella frihet.
!När man betänker att Marx utgick från Hegels antilibe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
