Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - »Ett och annat om handelsbabalansen», af w—S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
nan nöd midt bland sina högar af ädel metall, med den
saliga tillfredsställelsen visserligen att “pengarna i hvarje
fall stanna inom landet". I praktiken går det visserligen
icke så långt, därtill är ett system, byggdt på denna
teori, åtminstone för närvarande allt för själfmör dande,
men icke desto mindre är det på denna teori om
handelsbalansen som nationerna en gång lefvat genom tre
århundraden. Vi veta ju mycket väl att våra förfäder
på dessa tider kunde uträtta synnerligen stora ting, men
naiviteten var en förhärskande egenskap och på inånga
områden funnos inga gränser för hvad genompiskade
skälmar kunde få dem att gå in på. De sågo guldet
strömma in från de spanska kolonierna till moderlandet,
och utan begrepp om nationalekonomi, men med en god
portion af hvad man kunde kalla bondförstånd sökte de
utfundera huru de skulle kunna inrätta kanaler för att
leda guldströmmarna in i deras eget land.
Det var detta århundrade förbehållet att utveckla
och bygga vidare på den nya nationalekonomiska
religion, hvilken, som ofvan anfördes, först predikades af
Adam Smith öch som gjorde ända på de gamla
dogmerna. Men det har gått med denna religion som med
så många andra, den nödgats gå igenom en
trångmåls-period. Ja, det ser ut som om man ännu vid
århundradets slut velat försöka en sista stor stormlöpning mot
den. De nya nationalekonomiska synpunkterna hvila på
två satser, som Adam Smith fastslog, först och främst
att guld och silfver blott är nyttigt så till vida som det
är oumbärligt vid varuutbytet, och därnäst med hänsyn
till handelsomsättningen utomlands att “produkterna
betalas med produkterna44. Vi hafva här ofvan framställt
det såsom någonting gifvet, att en sund
handelsomsätt-ning i ett land måste gå ut på att skaffa produkter in
i landet som ersättning för dem som gå ut. Med
hänsyn till den omständigheten att de importerade varorna
inregistreras med tillägg af transportomkostnaderna blir
det än mera påtagligt att handelsomsättningen för ett
land bör uppvisa en större totalimport än totalexport.
Råder det omvända förhållandet, d. v. s. om exporten
öfverstiger importen, så har landets handel gifvit ett
dåligt resultat, ty det har då uppenbarligen icke fått
sina utgifna värden ersatta. I sitt normala tillstånd kan
förhållandet tänkas t. ex. på följande sätt. Ett land
exporterar för 10 mill. kr. till ett annat land och
importerar därifrån varor till samma belopp, hvilket det alltså
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
