Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - »Ett och annat om handelsbabalansen», af w—S—w
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
har tillgodogjort sig. Om vi nu bestämma
transportutgifterna å hvardera sidan till 1 mili. kr. och inregistrera,
varorna i båda landen, i öfverensstämmelse med det i
de flesta land vedertagna bruket, så har hvardera landet
exporterat för 10 mill. och importerat för 11 mill. kr.,
hvilka belopp också skola stämma öfverens med
varornas-värde på de respektive exporterande och importerande
platserna. Hvilket af de båda länder, som genom denna
omsättning har haft det bästa resultatet, beror då
på-hvilket af dem som kunnat producera sina varor billigast
och hvilket af dem som kunnat frakta varorna på sina
egna skepp. Ty i så fall komma transportutgifterna helt
naturligt landet själft till godo. Fraktas däremot
varorna på främmande skepp, så får landets sjöfart taga
igen det förlorade på andra håll. För den skull är
sjöfartens utveckling en så oändligt viktig faktor.
Vi behöfva därför också blott se på det praktiska
lifvet för att finna bekräftelse på att det icke ligger
någon fara i den omständigheten att ett lands
handelsbalans visar ett importöfverskott. Det är bekant att de
statistiska redogörelserna för de flesta europeiska länder
visa ett dylikt öfverskott. Skulle nu den gamla teorien
hafva rätt, så måste man alltså i högsta grad beklaga
dessa stackars länder, af hvilka för resten åtskilliga för
länge sedan skulle varit ruinerade. Låt oss t. ex. taga
England, hvars import till den grad öfverstiger exporten
att landet, om skillnaden skulle utjämnas med pengar,
på två år skulle hafva mist hela sin metallkassa och icke
sitta inne med ett enda öre. Då England det oaktadt
icke kan betraktas som något penningfattigt land, måste
det där i landet försiggå ett permanent mirakel — ifall
den gamla teorien skall hålla streck.
Af ofvannämnda exempel med 10 och 11 mill. kr.
torde det framgå att det naturligtvis bildar sig ett visst
normalt och därför sundt förhållande mellan storleken
af import och export, om också detta förhållande till en
del kan vara beroende af konjunkturer. Sålunda kan
t. ex. en större placering af främmande kapital på
spekulation i landet framkalla en import, som, när man icke
känner orsaken, kan synas onaturligt hög. Men utanför
dylika konjunkturella omständigheter kan det normala
förhållandet icke gärna förskjutas, utan att förskjutningen
vållar skada. Och detta lika, väl i ena som i andra
riktningen. Stiger importen onaturligt, alltså utan att
exporten följer med, så skall landet ifråga vara bort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
