Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Det Uppsala som gått, grupper och individer från 70- och och 80-talen, af Proteus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
typer ocli kombinationer af ett annat skaplynne. Det
fanns nämligen då i Uppsala, liksom det väl gör ännu
i dag ehuru i mindre antal, studenter och
studentkotterier, hvilka funno förvärfvandet af humaniora
angenämare än examensstudierna eller jämte dessa senare
hunno godt med att sköta sina nöjen. Till nationaliteten
voro dessa unga herrar i allmänhet stockholmare, men
de förekomma äfven inom provinsnationerna, och de
intogo en från den stora mängden studenter fristående
ställning äfven däri att landsmanskapet var dem
tämligen likgiltigt och att nationerna som föreningar för
dem näppeligen ej ägde något intresse utom möjligen
vid större festtillfällen. Redan häri låg en anledning
att karaktärisera dem som snobbar, och den
omständigheten att de ofta voro i besittning af adliga värdigheter
och goda penningtillgångar var naturligtvis ägnad att
i den allmänna opinionen ytterligare förmedla deras
placering som sådana. Begreppet snobb är i Uppsala
rätt gammalt och har utan tvifvel mången gång alstrats
ur verkligheten, men det har lika ofta uppstått ur
af-undsjuka mot eller i missuppfattning af personer, som
genom nedärfda anlag, uppfostran, blyghet eller
oför-tagsamhet kommit att intaga en reserverad ställning.
På det stora flertalet studenter, i hvilkas Jif de från
bonde- eller präst- och småborgarhemmen medförda
föreställningarna voro bestämmande, skulle det helt
naturligt verka främmande och egendomligt, ja kanske
vidrigt att ej kamraterna från andra samhällsklasser lika
högt som de uppskattade t. ex. mathålens
torsdagsmid-dagar af ärter och fläsk och svettiga plättar, eller
nationernas enkla punsch- och svagdrickssvyckar, eller de
ventilationsfria kamrarna i Fjärdingen, eller söndagarnas
hvita halsdukar och svarta korderojsbyxor o. s. v.
Ordspråket “som man är klädd, så blir man hädd“ har haft
sin rika tillämpning i Uppsala, hvarest det förr blott
be-höfdes ett uppträdande i eleganta eller ovanliga dräkter
för att räknas bland snobbarna, och hur mycket mer
skulle ej detta blifva fallet när den sålunda observerade
förekom till häst, hade hund, uppseendeväckande
kärleksförbindelser och andra extravaganta vanor?
Att det också i verkligheten fanns snobbar, är
obestridligt. Dumheten och den inre flabbigheten äro ju
ingalunda okända äfven i lärdomsstäder och de
förekomma naturligtvis ofta i förening med likartade drag i
det yttre. I hvad mån de omdömen, som i vare sig det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
