Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Klerikalism, jesuitism och Dreyfusaffären, af Pollex
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
min son bli, på det att han må komma framåt i lifvet?»
Och nästan regelmässigt ljöd svaret: »Låt honom gå in
vid armén, slå in på officersbanan!» Först
uppfattades-visserligen detta råd illa, och det visste själasörjarne på
förhand: »Hvad, skulle han bli officer, skulle han tjäna
republiken?» ljöd det vredgadt från de ännu med kropp
och själ vid monarkien fasthängande fädernas och
mödrarnas mer eller mindre nobla läppar. »Ja, officer!» löd
det bestämdt uttalade svaret, ty det är för närvarande
det enda kall, hvari en man kan tjäna Frankrike och
tilllika den heliga kyrkan.» Och sedan, efter det att de
första politiska och sociala skruplerna voro öfvervunna,
kom turen till de mer personliga betänkligheterna: Pojken
var naturligtvis i de flesta fall »ignorant comme une carpe ,
för det mesta äfven lat och ofta till på köpet välsignad
med denna medfödda dumhet, om hvilken man säger, att
den är en Guds gåfva, som icke får missbrukas. Hur skali
den snälle Gaston eller Gontran under sådana
omständigheter komma fram i armén? »Ack! han skall aldrig stiga
högre än till löjtnant, ty i en republik under
konkurrensens och jämlikhetssträfvandets fordärfliga inflytande skola
de lägre ståndens bättre förberedda och sträfsammare söner
snart öfverflygla honom!» Dock äfven på denna
invändning var den värdige, andlige rådgifvaren beredd. »Lämna
allt detta åt vår omsorg, min fru», genmäler han: »om
kyrkan önskar er sons inträde i armén, så äger hon också,
medel att hjälpa honom vidare. Hon går i borgen för
hans framtid, om ni lyder mitt råd.» Här och hvar gjorde
sig väl ett svagt motstånd gällande mot hvad som syntes
onaturligt, men slutligen segrade, såsom alltid, romersk
ihärdighet öfver gallisk obeslutsamhet. Och så kom Gaston
till S:t Cyr och Gontran till Saumur: jesuiternes
gunstlingar besatte småningom och till en början oförmärkt de
lägsta befalsposterna i hären.
Men snart blef det tydligt, att söta mamma riktigt
uppfattat sin älskling, och den värde herr Pappa icke
bedömt sin son alltför strängt: Gontran var en åsna och
Gaston en riktig latmask. Ingendera af dem skulle hafva
gått igenom officersexamen, om det vid pröfningen hade
tillgått på blott någorlunda naturligt sätt. Lyckligtvis
tillgick det dock icke på naturligt sätt, utan fullkomligt
öfver-naturligt, hemlighetsfullt och kyrkligt. Där den
examinerades förståndskrafter upphörde, ingrepo kyrkans andliga
krafter hjälpande och räddande. Mer än en gång har det
kommit i dagen, att examensuppgifterna en eller till och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>