Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Människans eröfrande, af Wilhelm Bölsche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innebörd. Ända till slutet af adertonde seklet fortfor striden,
huruvida icke endast skillnaden mellan stor och liten därvid
spelade hufvudrollen. Mikroskopet förslog blott icke för att
låta en se det fullfärdiga barnet redan i sädesvarelsen. Som
en blomknopp med de späda små lemmarne tryckta intill
hvarandra borde dock ett riktigt litet människoämne redan befinna
sig i hvarje sädpartikel. Och blott utvecklingen till ett verkligt
barns storlek skulle sedan tillkomma. Andra ansågo, att den
traditionella betydelsen af mannens säd vore likväl falsk, och
att den blifvande människan låg sedan evärdhga tider inkapslad
i kvinnans organism, äfven där i evigt mänsklig gestalt, ehuru
mer än lilliputiskt liten, och blott alltid på nytt utvecklande sig
i rätta stunden. Under dessa tvifvels och fantasiers böljeslag
blir hela den äldre forskningen efter den enskilda människans
härkomst egentligen värdelös. Och hela det verkliga arbetet
blir förvaradt åt det nittonde seklet.
Den mikroskopiska forskningen höjer sig under detsamma
till en vetenskap. Och med skarpaie och klarare,, linser
kommer såsom detta sekels första eröfringsbragd tydlighet och
klarhet först verkligen öfver detta problem. Mot slutet af
tjugutalet upptäcker Karl Ernst von Bär den verkliga kvinnliga
motsvarigheten till det manliga sädesdjuret: det kvinnliga ägget.
Detta ägg visar lika så litet någon inkapslad liten
människovarelse med armar, ben och hel människoskapnad som den enskilda
sädesvarelsen vill visa (trots oupphörligt förbättrade mikroskop).
Sädesdjuret liksom ägget framträda som två enkla små klumpar
af lefvande ämne. Ägget utvisar rätt och slätt formen af en
liten blåsa, med förhinna, grötaktigt innehåll och i midten af
denna massa en kärna, — således ett ting, på det hela
liknande en vindrufva, blott liten som en priek. Skulle man
jämföra de båda egendomliga figurerna med något därute i
naturen, så liknade de långt mer än en människa dessa små
slemklumpar och kringirrande tingestar, som dels finnas i dyn
i hvarje dike, dels medelst sina svansaktiga flimmerhår lifvadt
tumla om i ruttnande vattendroppar: de så kallade infusorierna,
eller just de lefvande varelser, som stå allra lägst af alla,
afgrundsdjupt under människan, ja, under fisken, snäckdjuret,
skalbaggen, ormbunken och mossan. Då man kommit så långe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
