Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Purisima, teckning från Podolina, af Jane Gernandt-Claine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
en smula bofaktigt härute, men det var ju ingen brist
på skälmar och bedragare i Europa heller, om än
samlingen var mindre rikt företrädd än här. Hvart skulle
väl alla förrymda mördare och tjufvar taga vägen, ifall
så gästfria länder som Podolina nekade dem att finna
tak öfver hufvudet och trycka en broders hand? De
flesta ville nog tagas för hederligt folk, och man fick
väl inte se en mandråpare i hvar mötande — med den
kinkiga frågan om mitt och ditt var det en annan sak.
Stulit hade de nog allihop, men hvad betyder ett rofferi
mer eller mindre. Ingen trångsinthet. Småaktiga få vi
inte vara — mer än till husbehof, när det gäller vår
egen person. Gringos ha ännu så länge sina
fäderne-ärfda principer, som en podolinare aldrig skådat
skymten af. Den stora republiken söder om Brasilien kan
fröjda sig åt sin frihet, och Caspersen försökte göra
rättvisa åt den inhemska frånvaron af grundsatser, fast
ärligheten låg honom i blodet och hindrade honom att
bli en rik man vid El Eerrocarril Nacional.
“Jaså", sade han, “du har så bra reda på
polismästarens meritlista. Det är en hedersman. Fare han i
frid. — — Jag kan hälsa dig från din nya
landsman-inna, fru Törnegren. Det vill säga, landsmaninna är
hon ju hvarken till namnet eller till gagnet, men ändå . . .
Sist jag träffade domaren, berättade han, att hon var i
Sverige, och hon är naturligtvis förtjust."
“Hm“, sade Dahlberg. “Det är inte platt nog, inte
platt nog därborta. Hvad plattheten beträffar lämnar
la pampa allt annat bakom sig.“
“La pampa, la pampa", upprepade dansken, “det
är väl inte hela Podolina, det fins ju andra trakter
här."
“Åhja", återtog Dahlberg, “men det är det mest
betecknande. Platthet, platthet i allt."
Fast han var så svag och hade svårt att tala för
hostanfall, begynte han bli meddelsam. Det var ju en
hel del folk, som klagade öfver att det inte egentligen
— det kunde man väl säga — inte egentligen fans någon
natur i detta så vidsträckta område af Sydamerika, men
det var väl snarare en fördel. Hvad tjäna nu sådana
dumheter som en sorlande skogsbäck och en grönskande
hage till? Där hemma fans det poeter, som blefvo yra
i hufvudet och satte sig att skrifva vers, bara de sett
en nyutslagen skogsdunge, men det behöfde man da
inte befara här. Hvad la pampa har på sitt samvete^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
