Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - En bortgången banbrytare, Axel Danielsson, af Andrieux
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
734
tryckare, hans förenade befattning som redaktör,
expe-ditör, springpojke och agitator, hans sammanstötningar
med höga rättvisan vid olika tillfällen, enkannerligen i
det ryktbara Lagerbergska målet, hvari “fru Justitia“,
till tack för att D. kallat henne en prostituerad slinka,
beredde honom fri inackordering i 18 månader.
Ett par små episoder från denna fängelsetid äro för
goda att falla i glömska.
Dagen, då han på aftonen skulle göra sin
inryckning på det stora statshotellet ute på vester, hade han
anslagit till afskedstagande med alla goda vänner och
bekanta i staden. En i Malmö på sin tid mycket bekant
detektiv ledsagade honom på denna afskedsfärd. Bland
andra besökte man en nu för länge sedan död ryktbar
tidningsutgifvare, som fattat ett visst tycke för den
unge D., antagligen emedan han i honom hoppades på
en lofvande epigon. Detektiven satt kvar i yttre
rummet, medan D. och “gamlefarbror“ utförde vederbörliga
afskedsceremonier i det inre.
— Här har du 500 kr., hviskade “farbror" ifrigt, ut
den här bakvägen, men fort! Rym till utlandet!
Då satte det unga lejonet (D. var den gången blott
23 år) stolt upp sitt hufvud och sade, att det var en
utväg värdig feglingar och stackare, men icke en man,
så att han visst icke ämnade försvinna någon annan väg
än den han kommit. Hvarpå han åter begaf sig ut till
sin “uppvaktning44 i yttre rummet för att med honom
fortsätta sin “tourné44 i staden.
I förbigående sagdt lär dennas märkligaste point ha
varit, att både vaktaren och fången, då de ändtligen
vid niotiden på aftonen knackade på “hotell“porten
därute, voro i ganska lifvad sinnesstämning — i trots af
alla “tårar44 som gjutits under dagens lopp —- eller
kanske rättare i följd af dem. Jag omtalar detta
naturligtvis icke med minsta biafsigt att klandra, utan blott såsom
ett litet bidrag till belysningen af D:s bohèmenatur och
humoristiska kynne.
Fängelselifvet var f. ö. i flere afseende ej så
tryckande för D., som mången kanske förestält sig. Han
rönte mycket tillmötesgående af fängelsedirektören,
till-bragte jul- och nyårsaftonen i dennes familj o. s. v.
Njutningar af en cigarr förunnades honom emellanåt.
Han fick blott stränga order att röka vid öppet
cellfönster samt att ej släppa ut för stora och täta rökmoln,
på det vakten icke skulle observera något . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
