Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Hvad som ej kan köpas, af N. Polewoy. I—III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
754
-gymnasiet, lika lätt var det att genomgå kursen, och
icke en enda gång klagade han öfver svårigheten att
lära sig de gamla språken. Fadern kunde icke nog
fröjda sig öfver Wanja yttermera af den orsak, att
medan hans äldre bröder på de sista klasserna i gymnasiet
hade lefvat både utelif och lånat pangar af andra, gick
Wanja aldrig utom dörren och visste icke ens’ hvar han
skulle göra af med sina fickpängar. Det var blott en.
enda omständighet, som icke fullt tillfredsställde fadern.
Gossen växte upp dyster och sluten — nästan
otillgänglig. Han vankade omkring helt ensam, upptagen af sina
egna grubblerier. Men hans far försökte tyda det på
sitt sätt.
— Han växer upp till en allvarlig man, min Iwan
Semjenowitsch! sade han flere än en gång till sina
bekanta. Den äldste och den andra i ordningen de
stadgade sig sent, men denne som ännu endast går i sitt
sjuttonde år, är redan både lärd och företagsam och
förstår att hålla på pänningen. Han kommer att blifva
min första hjälpreda!
Semjen Sjilitsch trodde till och med att hans
förutsättningar mycket snart skulle gå i fullbordan. Ty
när Iwan Semjenowitsch slutat sin kurs vid gymnasiet
och erhållit mogenhetsintyg, kom han till fadern och
förklarade, att han icke ämnade fortsätta vid
universitetet, utan strax ämnade ägna sig åt sitt arbete.
— Arbete? O, du, min späda dufunge! . . Se på
en sådan en! Han vill arbeta! sade fadern gladt
öfver-raskad. — Medan andra vid hans år endast äro
upptagna af alla slags dumheter, vinglas och kjolar —
tänker han på att arbeta! En hederspojke! Hell dig!
Men sonen såg på sin far med en besynnerlig,
oförklarlig blick och tycktes förlägen öfver det han ämnade
säga.
— Ja men, min far ... det är icke ditt, det är mitt
eget arbete jag vill utföra ... Jag har tänkt ut ett för
egen del.
— Sitt eget! Ha-ha-ha! Så är du i alla fall en
hederspojke! Ung men tidigt utvecklad . . . Nå, om det
också är något som icke är så alltför klokt, något nytt,
så går det kanske ändå. Med vårt kapital kan man
försöka sig på hvad som hälst. . .
— Därtill behöfs icke alls något kapital . . . Intet
annat utom god vilja .. .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
