Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11—12 - Hvad som ej kan köpas, af N. Polewoy. IV—IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816
Mojscha gick mot dörren, men vände om. Och
sedan han hemlighetsfullt tecknat åt Dmitri Semjenowitsch
att han skulle komma afsides, tilläde han nästan
hvi-skande:
— Ursäkta! Vi veta hvarför ni har kommit hit! . .
Judarna veta allt. . . och nu vill jag bara säga att den
mördarn icke är mördare! . . Och herrarna må döma
och döda honom, men han är inte mördarn . . . Och vi
ha stor respekt för er pappa . . .
— Grå då ändtligen! sade Dmitri Semjenowitsch
otåligt och skuffade ut Mojscha genom dörren! — Ställ om
ett åkdon för min far! ropade han efter honom i
dörren. Fort!
— Det är redan i ordning! ropade Mojscha ute i
korridoren och sprang för att spänna för.
En halftimme senare körde Semjen Sjilitsch redan
fram till trappan af det hus där chefen bodde och bad
att maa skulle anmäla honom. Betjänten och två
vaktsoldater synade honom ifrån hufvud till fötter och sade
att han skulle vänta ute i tamburen. En minut
därefter hördes brådskande steg och en högljudd röst och
med detsamma kom betjänten med farten af en
afskju-ten kula ut i tamburen.
— Var så god! Öfversten ber. . .
Gwosdjilin steg in i salen och emottogs där af
regementets chef, en lång, mager herre i uniformsrock med
Wladimirsorden i band omkring halsen.
— Jag ber, var god och stig in i mitt kabinett!
sade chefen tämligen stramt och räckte handen åt
Gwosdjilin.
När Semjen Sjilitsch kommit in i kabinettèt, satte
han sig ner i en länstol vid bordet. Chefen reglade
dörren och tog sedan själf plats i en länstol midt emot
Semjen Sjilitsch.
— Jag förstår mycket väl er belägenhet som far,
började han. — Men saken är i sig själf så förfärlig . . .
utvisar så stor grymhet. . . och brottet är af den
betydenhet att. . . jag säger er rent ut.. . jag måste
förbereda er på, att er son helt säkert blir dömd!
Gwosdjilin stödde sina armar mot knäna, och den
blick han fäste på öfversten var sådan, att denne
ofrivilligt kände sig något mindre säker.
— Herr öfverste! sade Semjen Sjilitsch med dof, af
rörelse darrande röst. Jag kan icke tro på den dom er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
